måndag 20 januari 2014

När vardagsrummet skall förnyas

Det är dags för det.
Eller ja enligt mig har det varit dags i ca 1,5 år sådär..


Sofforna skall bytas ut och en hel del andra idéer ska få ta plats.
Så i mitt huvud är det mycket vardagsrum just nu.


Men nu måste det där kaffet som snart blir kallt drickas upp, jag måste snöra på min mina sneakers och köra mot gymet.
Sen kan jag ta tag i det där vardagsrummet lite till.
I huvudet i alla fall om ännu inte på riktigt.
Nej för det är ju en man som skall vara med på alla planer med, och det kan ju ibland ta lite tid att få honom att tycka precis som jag.

Ha en fin Måndag alla ni där ute.




lördag 18 januari 2014

kaffe och Lördag

Det kan vara den godaste koppen kaffe jag druckit på länge.
Säkert på över en månad, tänker jag när jag sitter precis här framför datorn och sippar på hett kaffe med en liten,liten skvätt grädde i.
Kan vara så, kanske är det grädden, eller så är det för att jag för en gångs skulle sitter ner när jag dricker det, att det fortfarande är hett eller att jag bara har morgonrock och mitt hår är nattligt rufsigt.
Vet inte riktigt men det detta Lördagskaffe är något extra.
Något extra.


Det vankas Lördag med snö.
Massor av snö faktiskt och jo nog för att det är vackert att se på, det kan ju ingen säga något om.
Men att skotta fram en bil i tung kramsnö, skrapa rutor och sen slira iväg till jobbet.
Nej.
Inte min cup of tea om vi säger så.




Igår när det var snöstorm ute och inte mer än kanske 10-15 personer tog sig ut till mig under dagens gång (tack snälla för att ni kommer och gör min arbetsdag till den bästa) så passade jag på att fota lite.
Att fota i en butik med hundra lysrör är kanske inte riktigt min grej det heller, men ni får en liten, liten glimt av butiken.
Liten.
Nu måste jag borsta det där håret och kanske sminka till mig en aning.
Så jag hinner med att sitta ner för ytterligare en god kopp kaffe.

Ha en fin Lördag alla där ute.





fredag 17 januari 2014

När man sover gott

Dagarna blir så mycket bättre då.
När man sover gott.
När man vaknar i ett skönt varmt fluff av krispiga duntäcken och en man som andas tungt vid sidan om mig.
Dagarna blir så mycket bättre då.


Och trots att jag har det fluffigaste duntäcket du kan föreställa dig, trots att sängen var varm och luften runtom mig sval.
Trots att mannen låg där bredvid och andades tungt.
Så vaknade jag klockan 02.04 och kunde inte somna om.
Täcket fick följa med till soffan till slut.
Vid fyra tassade jag tillbaka in till sängen.
Somnade aldrig om.


Så efter gymet - när klockan slog 9 och jobbet ropade kände jag den komma.

Tröttheten.

Jag är inte den som faller för tröttheten så lätt, sover minst av alla jag känner faktiskt. Behöver det inte.
Men nu kom den.
Jag känner mig matt och frusen och längtar efter den där varma sängen och mitt stora fluffiga duntäcke.
Längtar efter att sova gott.
Så ikväll blir det duntäcke i soffan och ett barns varma kropp nära min.

Fredag.





onsdag 15 januari 2014

Marockanskt kakel

Min förra sändning av detta liksom bara försvann.
Jag hann knappt kika på det själv innan varenda liten platta var borta och väck.



Men nu är det tillbaka på lager igen.
Marockanskt kakel i riktig marakesh design.
Me love.


Och från och med idag säljer jag dem även en och en.
Så ni kan göra som jag gör, sätta tassar på dem och använda som underlägg till grytorna eller som liten bricka på köksön.

Så in och klicka vettja!
Nu ska jag fixa vidare.
Mycket nyheter i butiken och vissa måste ju även flytta in här hemma då med såklart.
Som denna:


Galet snygga glasburken som hos mig får agera kaffeförvaring.
Ja men ni ser ju, hur fin som helst!

Den hittar du här.
Nej nu måste jag jobba var det ja.
Jobba.








tisdag 14 januari 2014

Ljuset varar bara några timmar

Det känns som jag jagar det.
Ljuset.
Jag hinner inget under de ljusa timmarna, de är för få och det ligger som ett filter över de enda lilla ljus som kommer in i huset.


Så jag hinner inte med det.
Ljuset som bara varar några timmar.


jobbet plockar jag upp nyheter, sakta men säkert kommer nya saker. Fina saker.
Och jag känner den i kroppen mer nu.
Den där längtan efter den torra asfalten, gruset som rasslar lite svagt under mina skor.
Känner den mer nu.

Efter ett mail som var långt och komplicerat vaknar jag med klumpen i magen och andan i halsen.
vaknar en kort sekund som den jag en gång var, sen tar jag ett djupt andetag och landar här.
Här i verkligheten mitt i drömmen, här i livet.



Längtar till en dag då när ljuset inte varar bara några timmar.







måndag 13 januari 2014

ärligt och från hjärtat

Det händer så lätt.
Att man tror något och försöker ansluta till det.
Det händer så lätt att det enda sättet att känna gemenskap är att göra något man inte vill.
Man inte står för.

Det är inte så längre.
Jag står för mig själv nu.
Jag sa till och ifrån  en gång för några år sedan.
Sa till och ifrån och fick ögonen på mig.
Men det gör inget,
När man gått vilse är det så skönt att hitta hem igen.
Hitta hem till den man alltid skulle vara.

Och de där ögonen man har på sig skingras sakta, de tar slut och man kan andas ut.
På riktigt.
Jag svarar på ett mail med för många frågor och jag ger svar de inte vill höra.
Men en fråga som ställs får ett svar.
Ett ärligt svar, och nu för tiden, nu när jag inte längre bryr mig om vad de andra tycker och tänker så svarar jag.
Ärligt och från hjärtat.


Jag packar order efter order på jobbet och skriver små ord på lappar i vissa paket,
för jag vet att ni uppskattar dem.
För jag bara vet.

Dottern köper nya kläder och jag börjar förstå, att hon är mitt i det där.

Frågorna.

Tonåren liksom.


Nya jeans och en lagom loose-fit tröja.
Mamman är kanske mer nöjd än dottern.
Älskar klädstil när det är snyggt och simpelt.
Simpelt och snyggt.


Och när hon sen frågar mig de där frågorna om livet -tar jag ett djupt andetag och tänker efter först. 

Tänker noga.

Och sen svarar jag så bra jag kan, svarar ärligt och från hjärtat.
Som jag lärt mig är det bästa svar man kan ge.

Bästa.








söndag 12 januari 2014

vårlängtan och klackskor

Jag hann inte med.
Som vanligt.
Hann inte med att förstå att det var Lördag och jag hade timmar av ledighet.
Flera långa timmar - ledig.
Nej den bara kom och vi gjorde det vi skulle och så, utan att jag hann med så var det redan Söndag igen.
Söndag liksom.


Så jag kikar in här innan jobbet.
Försöker fota i ett ljus som inte finns och struntar i det.
Ett ljus som aldrig riktigt hittar in i huset.
Det är Januari och det händer varje år.




Inne i sovrummet står klackskor på rad.
Väntar på festligheter. Alltid.
Öppen tå, sol och värme.
Jag säger ja tack och längtar efter våren nu.

*

Det kom ingen snö.
Inte ännu i alla fall och det är ok för mig.
Helt ok.

Så jag tar på mig ett par låga skor och kör mot jobbet.
I solsken faktiskt.
Solsken liksom.





fredag 10 januari 2014

Finaste Fredag

Det sägs på radion att snö är på väg.
Det är vintern som knackar på ändå.
Till slut.
Vinter liksom.



Och ja kanske, 
jag vet liksom inte hur jag känner för den.
Vintern, snön.
Jag är liksom laddad för vår nu, julen har passerat - och i mitt huvud är vintern slut då.
I mitt huvud.


Men ingen kan ju säga att det inte är vackert.
Vackert med snön.
Så bara för det vackra kan det vara ok ändå.
Vackert så man tappar andan.
Snö, iskristaller och lugnet det skapar.
Som en lugnande filt över världen.


Fredag idag.
Och jag startar med ett gymbesök.
Fredag och vi kanske får snö.
Det ni.








torsdag 9 januari 2014

saker att se fram emot

Det finns ju hundra säkert.
Hundra saker att se fram emot, 
men ändå - vissa är ju bara så bra att man liksom får hicka.
Som det jag har att se fram emot.
Det är så bra att jag får hicka.
Och lite andnöd, och en varm skön snurp i magen.


Det enda konstiga är att det bara innehåller mig.
Inte en enda medlem från min fina familj inkluderas.
Bara jag, jag och min syster.
Alltså jag ser så fram emot detta.


Just nu borde jag steppa upp med min kropp lite mer tänker jag.
Ta tag i den lite extra igen och se till att den inte ser för tantig ut i bikini.
Ja men precis.. bikini liksom.


Bikinis och en och annan mojito.
Det har jag att se fram emot.
Det och en himla massa fina dagar med min syster.
oj, oj, oj alltså.
Oj.








onsdag 8 januari 2014

vardagens viskning

Ja den kommer liksom bara.
Rytm jag saknade.
Vardagen.
Den kom och nu är allt precis som vanligt igen.
Jag vinkar av barn som cyklar till skolan och jag glömmer kaffet tre gånger om innan jobbet.
Vad är det med mig och avsvalnat kaffe?


Barnen var sega och mamman likaså.
Jag menar det har ju ändå varit lov.
Länge.


Min cowboy trodde han kunde göra som han gjort alla andra dagar den senaste tiden.
Bara direkt krypa ner under filten i soffan och bara liksom chilla.
Men nej nu är det bra med det där.
För några dagar i alla fall, för det är ju nämligen snart helg igen.
Men ändå.
Upp och hoppa.


Det är Onsdag och livet står och väntar utanför.

Jag har ett lager med text i mitt huvud.
Det är ord som måste ut.
En annan dag än idag.
För de måste sorteras först.
Sorteras och mappas upp i prydliga mappar.
Eller inte.
Vi får se helt enkelt.

Nu är det Onsdag och livet står och väntar utanför. 








måndag 6 januari 2014

röda dagar

Jag kommer liksom inte in i rytm.
Jag är trött men somnar sist.
Jag är matt men vaknar först.
Jag bara går runt och vet inte liksom, om det är Måndag eller Lördag eller vad.


Jag låg på soffan bland alldeles för många kuddar i alldeles för många timmar igår.
Så trött.
Jag tänkte att träning skulle få igång mig, att den liksom skulle kicka igång denna trötta, lite vilsna kroppen.
Men nej.
Jag tror - om jag har tur att träningsvärken som redan fanns där försvann en aning,
men inte mer än så.


Men idag gör jag det bara.
Jag duschar, kammar kanske håret och klär mig i något glittrigt.
Det är ju ändå.. Måndag liksom.
Och en röd måndag till och med. 
Så jag dricker upp kaffet, sminkar mig och kör mot jobbet.
Och i morgon finns ju liksom ingen annan lösning.. då är det ju vardag.
På riktigt.

Det ni.






söndag 5 januari 2014

Du kanske tror att jag skriver till dig

Jag har ett nytt år i min kalender.
Helt oskrivna blad finns däri.


Det är fint ändå tänker jag.
Att ha allt rent och redo.
För mig.
Vad händer i år frågar jag mig själv där jag står.
Vad händer i år?


Han ser på mig med ett öga som säger något annat än munnen.
Jag ser dig tänker jag säga men håller tyst.
Jag vet att du vet det ändå.

Det är något med dig som gör det med mig säger hon.
Något med mig.

2014 står det däri.
I en helt blank kalender.
Jag bara längtar till den fylls i.

Andas.
Skratta.
Lacka naglarna röda och le.

Så skriver jag på första sidan.


Skratta,röda naglar och andas kan ju vara bland det bästa ändå.

Ja minsann så gör jag.
I alla fall idag.

Jag satsar på livet. Igen.
För alltid.







lördag 4 januari 2014

Livet sätter sina spår

Jag sover aldrig men jag är trött hela tiden.
Nu när huset är tomt.
Som ett andetag som andas ut och inte andas in igen.
Så känns det i huset när alla åkt.


Ingen liten Ida-Lisa som sitter och ritar fruktfamiljer vid mitt matbord.
Ingen liten Nils som pussar mig med öppen mun i soffan.
Ingen bror som dricker vin tillbakalutad i en sliten fåtölj.
Nej nu har de åkt hem igen.
Och jag sover inte alls.



Jag drömmer mardrömmar och kan inte sortera.
Typiskt mig ändå, att längta och sakna så mycket att allt nästan rasar när de lämnar.
Jag vet att det har med veckan att göra, veckan då hela huset varit fullt av spralliga barn och älskade vuxna, vi har bara varit på det bästa sätt vi kan och jag känner då -
Känner livet i mig.
Kärleken.
Massor och mycket.




Men nu är det vardag igen.
Livet knackar på dörren och vill in.
Rutiner och skola.
Jag gillar det med såklart men jag kommer sakna huset fullt av spralliga barn och älskande vuxna.

Sakna.







tisdag 31 december 2013

när man har en bror över nyår

Han kom med en ljummen vind och regndroppar i luften.
Han kom med en bil full med glada barn, Aladdin askar och fru som alltid tar med sin egna kudde var hon ska.

Han kramar mig innanför dörren så som han alltid gjort.
Med en kind mot min och lite böjd rygg.


Kan jag bara få pausa lite säger han och ser på sin blivande fru.
Kan jag bara pausa ett tag, det är ju ändå semester.
Och det är det vi gör.
Tillsammans.
Pausar.



Vi är duktiga på det just nu.
Duktiga på att bara vara.
Barnen spelar lite, cyklar lite, skrattar och bråkar.
Och vi, vi sitter uppe till två på nätterna, dricker rödvin och spelar spel som avslöjar oss.
Min bror och jag.
Och nu kom min syster med.
En syster extra saknad.

Hon är här.
Nu ska vi bara vara ytterligare några dagar.
Vara.
Vi.

Med nyårsglitter och allt.


Ta hand om er.
Så ses vi nästa år igen.








lördag 28 december 2013

när vänner bryr sig

Jag vaknar tidigt men somnar om.
Klockan 4.25 är det inte ok tänker jag.
Efter 5 varv runt i sängen somnar jag till slut på min högra sida med armen dinglande över kanten.
Klockan 7.13 vaknar jag igen.


Det är tyst i huset, bara regndropparna som sakta strilar ner för rutan.
vintern som aldrig kom är ok ändå.
Nu kan våren komma istället.
Nu kan öppna jackan och vinden i håret vid stranden få komma.
De varma solstrålarna mot ansiktet vid husväggen kan få komma.
Våren är välkommen hos mig. 
Alltid.


En vän kom förbi igår. Hon ville veta hur jag mår och om julen varit snäll.
Jag mår bra och julen var precis så fin jag behövde den till att vara.
Hon ställer frågor och hon ger svar.
Och jag förklarar för henne att det är på riktigt skönt var jag är nu.
Att jag menar allvar när jag säger att allt är ok, att det inte är någon fara när man bestämt sig.
Man väljer inte alla i sitt liv, men man kan välja bort.
Beslut är sköna ibland säger jag.
Hon ler med huvudet på sned.
Hon förstår.
Försöker i alla fall.



Idag torkar jag av bänkarna i köket, kör en runda med dammsugaren och bäddar rent i sängarna.
För ikväll kommer en lång älskad bror med sin blivande fru och två busiga barn.
Fullt hus är bland det mysigaste jag vet faktiskt.
Fullt hus med dem jag valt själv.
Bland det bästa jag vet faktiskt.


Small Red Heart Black And White Only Clip Art