Lediga Söndagar

Det har blivit min dag.

Söndag.

Jag har på något sätt fått ett schema som gör att Söndagar blivit min helt lediga dag.

Eller jag ledig.

Jag städar på Söndagar, promenerar hundar långt i skogen när små lätta snöflingor faller mellan träden.

Jag handlar mat.

Bakar något.

Tränar.

Och detta.

Jag gör ju det här.

Fotograferar.

Det har fotograferats en massa vårnyheter idag, sen försvann ljuset och jag får liksom lov att skjuta på det till en ny dag då ljuset kanske varar längre än nästan inte alls.

Men de där nyheterna får jag visa en annan dag.

Idag ser ni lite av ett kök och en matplats.

Jag fotade och barnen såg på tv.

Jag tvättade och dottern sjung på sitt rum.

Jag bakade och mannen strök skjortor.

Söndag.

Min dag.

Och ja det pågår en liten tävling på Instagram.

Missa inte den.

att veta något ingen vet

Jag får mail med vackra ord.

Långa rader skrivna bara till mig.

Jag ler.

Kan inte sluta le.

Och i magen liksom hoppar det lite försiktigt upp och ner som i ett glas bubbelvatten.

det pyser och pirrar på ett bra sätt.

Jag har tre timmar med fotograferande idag.

Tre timmar, men det enda jag tänker på är det där mailet och vad som komma skall.

Men jag fotar lite.

Jag fotar den nya fina skallen som liksom ropade om att få bo inne på Jacks rum.

Texas Longhorn small heter han.

Inget vidare namn kanske men det berättar ju tydligt vad han är.

Jag tänker att jag ska bege mig ut på en åker med fyra kuddar och en korg.

Men vinden är för kall och den där snön som kommer i sidled gör att jag ändrar planen.

Jag stannar inomhus.

Stannar kvar i värmen innanför dessa väggarna, dricker tre koppar kaffe och städar lite här och lite där.

Jag vet att jag ångrar mig sen.

Sen när tiden blåst iväg och fotona ännu inte är tagna.

Men nu får det vara.

Jag stannar kvar och gör inget mer än kroppen orkar och vill.

Som att torka av en hylla i köket eller starta en maskin med vittvätt.

Typ så spenderar jag mina tre lediga timmar.

Och jag tro jag ska läsa det där mailet igen.

För tänk va - om allt går som det står skrivet där.. då har vi en sjujäkla framtid att le inför.

Eller jag det har man ju alltid men just detta gör det lite,lite roligare.

Fredag mina vänner.

Sa jag att det är Fredag med?

Stormen Sven och jag

Ja det var värst.

Värst vad det blåser här i Skåne.

Det som igår var grönt i trädgården har nu ett tunt tunt täcke av yrande snö över sig.

Snön är ok tycker jag, men vinden.. nej nu kan han sluta ta i så den där Sven. Det räcker nu tycker jag.

Som vanligt går det knappt att fotografera inomhus nu, den här delen av året bjuder liksom inte på så mycket ljus.. jag behöver nog verkligen lära mig fota med blixt av något slag.. egentligen behöver jag nog det.

Men inte nu.

Jag har plockat in ännu en liten gran, jag har hängt upp två gamla väggljusstakar på väggen vid byrån och så har jag tjatat på mannen efter den där granen jag vill ha typ nu.

Och idag tror jag minsann att det kommer ske, idag kommer granen in i huset. Äntligen.

Under tiden fortsätter jag med det lilla pyntet.

Jag planterar lite och lägger ut små,små saker som påminner oss.

Påminner oss om julen.

Och så vet jag att jag lovat att visa det nya vackra skåpet i vardagsrummet, men jag hinner aldrig fota det innan mörkret faller, men här får ni en glimt i alla fall.

En liten glimt av det stora skåpet.

Nej men nu måste jag dra fingrarna genom det här toviga håret på mitt huvud, jag måste peta in mig i en varm jacka och bege mig ut till Sven.

Vad har ni för er idag?

En Fredag bara några veckor innan jul.

kök

Jag skulle ju ha gjort det igår.

Skulle ha.

Men hann inte.

Så jag visar idag istället.

Lite kök såhär på en Fredag:

För temat på Fabriken igår var ju just det.

K Ö K 

Vårat kök är från Kvik, med laminat bänkskivor från Ikea.

och jo jag ville ha marmor, men det fanns liksom inte pengar till det just då.. finns kanske aldrig..

med typ 5 meter bänkskiva på ena väggen och en köksö på 240x 120 så blir jag svettig av bara tanken.. 

Så ja en liten glimt av köket alltså.

Ni har ju säkert sett det många gånger förut.

Men är det tema så är det .)

Och ja.. det är FREDAG

behöver jag säga mer?

F R E D A G liksom.

sommarkänslor och jobb

Den kommer och går.

Hettan som säger att sommaren är här.

Den växlar.

På min springrunda är det svalt och luften är frisk.

När jag äter min frukost i trädgården är det hett.

Som i medelhavet med solens strålar som bränner mot min panna.

Nu är molnen här och jobbet kallar.

Jag ska fota nya prylar till webshopen, och mannen ska kramas om extra hårt idag.

För han tar 4 dagar ledigt från vardagen nu.

Han kör upp 55 mil för att hämta hem dem.

Våra hjärtan.

Barnen.

 Jag stannar här.

Stannar kvar i sommarhettan på jobbet 

och på kvällen tar jag långa promenader och andas.

Andas sommar och saknar barn.

Nu äter jag lunch.

Samma alla dagar.

Omelett och jordgubbar med mozzarella.

Jag tröttnar sen.

Men nu är det det godaste jag vet.

nu.

Baka liten kaka

När tvätten är tvättad, 

när hundarna är promenerade.

Håret är borstat

 Oskar Linnros sjunger för mig för 5:e gången.

Då sitter jag här.

Letar recept.

Det ska bakas igen.

(nya skärbrädor i butiken! 199.-)

Jag fyller år på Lördag.

Och när man jobbar butikstider gäller att planera tiden.

Så jag letar efter något gott lite varstans.

Pinterest bjuder på de mest munvattnande bilderna du kan tänka dig och jag kommer på mig själv med att vilja baka 4 olika kakor och tårtor.

Hejdar mig.

Jag tror jag planerar tapas.

Till middagen alltså.

Tapas och surdegsbröd.

Oliver, soltorkade tomater, halloumi ost, lite annat smått och gott, precis det jag gillar mest av allt.

Det är ju ändå min dag .)

Men så efter middagen.

Då måste det ju fikas med.

Och det lutar mot en tryffelkaka med hallonmousse.

(vi hade den faktiskt som tårta på vårt bröllop)

Den vet jag är galet god så ja den får det bli.

Nu måste jag jobba.

Ha en underbar dag.

Jag ska försöka med detsamma.

sommarkänsla

Jag vaknar tidigt.

Tidigt tillsammans med solen.

Med morgonrock och en kopp kaffe

 sitter jag i ett hörn av trädgården

 och lyssnar på världen.

Ser hur en humla snurrar runt en blomma som snart, snart slår ut i blom.

Hör grannarna packa in sig i bilen för golf under solen.

Solen.

Ja den är här nu.

På riktigt känns det som sommar utomhus.

Den där riktiga sommaren som jag älskar.

Den som får min nacke att vara lite lagom klibbig under hundpromenaden, den som får mina fötter att bli precis lagom gräsfläckiga efter en dag i trädgården.

Den som får mitt hjärta att slå lite mer.

Lite fladdrigare 

lite ödmjukare.

Den sommarkänslan är här.

Nu.

och som jag hoppas att den stannar.

Hela huset badar i sol.

Fullkomligt.

Jag fick lust för det blå jag med.

Som alla andra.

Det svarta plockades undan 

in i det där skåpet som jag plockar undan allt i.

Det där skåpet som är på tok för proppfullt men som har sin funktion.

Där ligger de svarta kuddarna nu.

Och i soffan har lte blått få flytta in.

Randiga kuddfodral från Artwood.

Tror de trivs där.

Ser så ut.

Jag har tränat med.

Tog en 5 km runda och tänkte öka på.

Men så minns jag mailet jag fick från den där kompisen.. om att man inte ska träna när man är sjuk.

Och jag hindrade mig,

5 km räcker bra nog tänkte jag.

För i kroppen ligger en förkylning och gör sig påmind.

Med snorig näsa och tung luft.

Så jag bakade istället.

Plus minus noll typ.

Men trevligt.

Och gott.

Mycket gott.

Nu måste jag redigera lite bilder till kampanjen som snart startar.

Sängar med 20% rabatt.

whoop whoop.

Är det någon av er som går i sängtankar?

Kram

Butiken upp och ner och allt däremellan

Det är ju värst.

Det där med tiden.

Den bara går och går,fast jag står still.

Orättvist om du frågar mig.

mannen säger att vi måste öppna nu på Lördag.

Det bara är så.

Jag nickar,

nickar men svarar aldrig.

För inuti skriker en liten tjej att nej! nej! nej!.

Allt är inte klart, 

allt har inte kommit och allt är inte fotat..

so on, so on

 typ.

Men jag nickar.

Ja jag vet.

Jag vet.

 sakta har det ju ändå börjat ordna sig.

Allt kommer inte vara på plats men allt som är där kommer vara fint.

Så tänker jag 

så säger jag till mig själv.

De där faten och skålarna tillexempel,

visst är de fina?

Kaffekoppen kostar 15kr!

Ja jag vet ni undrar över faten med,

 men just nu har jag tagit ett glas rött och minns inte.

I morgon vet jag igen.

och i morgon är webshopen i full gång.

Är det tänkt.

Så pass igång så ni kan klicka hem er dessa underbara kuddar 

Hare eller krona.

Eller fågel med för den delen.

199.-

Men ja mina vänner.

Jag har några timmar kvar av den här dagen.

Jag ska hinna köra mina "6packabs" övningar 

(ni som följer på insta vet vad jag yrar om;)

Och så måste jag få in fler produkter i webshopen.

Skriva priskyltar

hänga upp en tvätt

koda en färg på weben 

och ja..

kanske synda med ytterligare ett glas rött.

?

Hoppas ni har en underbar kväll.

trots regn.

K r a m 

Vårkänsla

Den finns kvar.

Stannar.

Känslan av att våren är här.

Jag tänder beach boardwalk innan frukost.

Det doftar magiskt.

På riktigt

m a g i s k t

Solen skiner redan in i huset.

Dränker det.

Ljuset.

Och som man saknat det.

Ljuset.

Och ja ni ser ju.

Den fick flytta hit.

Ljuslyktan i kristall.

Och jag tror om det går som jag vill att ni kommer kunna beställa min saker innan nästa veckas slut.

Det ni.

Jag har solen på himlen.

Barnen står redo i hallen.

Springa upp hill var på schemat.

Jag har ett sandtag i närheten..

det blir sprint uppför idag.

hej hej benträning!

Så ja jag tar och tar tag i den helt enkelt.

Den här Lördagen som badar i sol och vårkänslor.

Vad hittar ni på?

HEMMA

Jag är hemma nu.

Hemma i det stora svarta huset jag känner helt och hållet.

(och nej fotot är inte taget idag, typ första sommaren vi bodde här.)

Den plats jag själv ritat in i minsta detalj, 

där jag vet exakt var det kommer rasa saker ur skåpen om jag öppnar dem.

Exakt där det kommer ligga en ensam strumpa och skräpa om jag böjer mig ner och ser efter.

Där jag utan att tänka tar exakt 7 steg fram till badrummet från sängen på morgonen och sedan forsätter 25 steg till fram till kaffemaskinen.

Hemma.

Mitt hem.

Så när jag går här med slitna gamla mjukisbyxor som en gång i tiden var svarta.

När jag går här hemma i min egna lilla värld och sorterar tvätt och viker i ordning skidkläder.

Då förstår jag vad hemma är.

Det här.

Och hur lycklig jag känner mig just nu.

Och trots att jag vet att jag längtar hem när jag är borta förstår jag det inte riktigt förrän jag är just det igen.

Hemma.

Det är något som händer i kroppen.

Man andas ut lättare, njuter av välbekanta dofter och vardagliga ljud.

Hemma.

Jag är ledig i tre dagar nu.

Eller om det kan kallas ledig att ha hela kalendern full av måsten och ska och borden.. men jo jag är ledig i den mån att det inte är någon som står och väntar in mig på ett jobb någonstans, inte är någon som förväntar att jag ska öppna en butik eller sälja några kläder.. ingenstans.

Ingen annanstans än hemma förväntas jag vara.

Här.

Så idag packar jag ur, tvättar rent, hänger undan och sjunger högt med Mando Diao.

Jag ska dricka för mycket kaffe och jag ska inte klä mig i något annat än mjuka kläder hela dagen.

Det är bra jäkla skönt att vara hemma.

Sa jag det?

.)

I bilen på väg hem.

I bilen som kör och kör och liksom tvingar mig att bara vara,

 bara andas och bara tänka.. där kom mycket fram.

Inuti.

Så i min mobil under "anteckningar" står det:

"Sorgen som vilar i sanningen"

och det är en av de hundra tankar som kom.

En av de 30!! anteckningar som skrevs ner..

och det får vi ta en annan dag.

För nu måste jag sjunga, städa, dricka kaffe och lite så.

Hemma liksom.

Hemma.

på toppen av det nya året

Jag vaknar till ljudet av barnspring.

Det är Januari.

Den 2:a Januari 

2013

Det är jag och yngste sonen hemma denna morgon.

Han myser runt barfota, mellan lego-pyssel och tv-häng.

Jag borde göra en hel del men vet att jag kommer hinna i alla fall.

Effektiv är mitt andra namn.

Vet jag nu.

Jag samlar ihop små silverstjärnor i mitt hus.

Samlar ihop dem och mina egna tankar.

Ett år till.

Ett år äldre.

Ett år visare?

Ett år mer.

Av allt.

Jag målade naglarna i glittrigaste glittret.

Jag ålade i mig i en svart klänning och bar svarta pumps med silverklack.

det var NYÅRSAFTON.

Tyvärr föll den ena familjen av vår fest bort.

Deras lille bebis hade fått vattkoppor.

Och min syster som firat nyår med oss typ alltid var inte med.

Så lite konstigt var det.

Annorlunda.

Men bra.

Fint.

Vi åt middag lugnt och sakta, 

vi pratade tills orden flöt i en enda röra.

Vi skrattade, häpnade, oo:ade och ahh:ade.

Och vi vet ju alla.

Att man vill se mer.

Jag med.

Men ljuset en nyårsafton i Skåne efter klockan 14, 

det finns inte.

Är säkert i en stad vid en kust i ett land där jag inte är.

Ljuset.

För här hemma är mörkt klockan 14 och bruset ligger som ett täcke över alla foton jag tar.

Och en dag.

En vacker sådan.

Ska jag lära mig att fota med blixt.

Inte idag.

Jag läser mina mail idag.

Det ramlar in några stycken dessa dagar runt nyår.

Många vill säga det många vill höra.

tack för allt, lycka till med allt och kram och puss och allt annat vackert.

tack.

Och jag läser ett mail och blir varm.

Det är skönt att höra från just dig.

Jag undrar ganska ofta men vet inte hur man gör.

Hur man frågar eller berör..

Så mailar du och jag vet.

Att du gör det med.

undrar över mig.

Och jag ler.

Utifrån och in.

Vissa saker är oförstörda.

Alltid.

För alltid.

Och jag vill ha det precis så.

När klockan hade slagit 12,

 vi hade skålat in det nya året och pussat varandra på en uppfart täckt av krutrök, när vännerna åkt hem i en taxi och vi var kvar.

Då åkte mammans musik fram.

Gangster rap i ett kök som borde städas.

Och vi dansade jag och min dotter.

Dansade på vårt eget konstiga sätt.

Skrattade.

Och jag älskar det.

Och nu måste jag göra allt det där andra som jag hade tänkt.

Jag måste städa lite, packa massor, bädda en säng, tvätta en maskin tvätt, promenera två hundar och köra ett pass kettlebell.

Och ännu en gång.

tacka er.

Tack finaste ni.

För allt ni säger.

Allt ni gör och allt ni är!!

T A C K !