Jag försöker lyssna på mig

Jag tar långa löparrundor och solen skiner.

Jag hinner tänka.

Andas.

Sortera.

Det finns så mycket som bara är med mig.

Bara är som det alltid varit men inte på riktigt.

Och jag har lovat mig själv att ta tag i det på riktigt.

Att ta tag i mig.

Så jag springer långa rundor och tänker.

 det torra gruset rasslar under skorna och solen skiner från klarblå himmel jag tänker.

Varför gör du så? Varför är du där?

Varför har du alltid varit sån?

Och där i mina steg på gruset kommer den igen.

Känslan av styrkan jag ändå besitter.

Och även sorgen för mitt yngre jag som hade så fel.

Jag bestämmer mig för att bryta mönster jag aldrig ville ha.

Bestämmer mig.

Ni vet sådär på riktigt så man nästan måste stanna, le lite och se sig omkring om det märks.

Så bestämmer jag mig.

Jag var så elak mot mig själv när jag var yngre, jag letade aldrig riktigt fram den jag egentligen var och jag lyssnade för mycket på andra.

Vad de sa att jag var och hur de gjorde.

Och trots att det är 100 år sedan nu - känner jag att det är det som sitter kvar.

Det är liksom rotat i mitt själsliga muskelminne och jag bestämmer mig för att radera.

Och när jag kommer hem från min runda skickar jag långa sms till mannen och barnen.

Bara förtydligar att det är dem.

Dem som betyder mest för mig alla dagar - alltid.

Livet.

Jag springer i takt med vinden

Jag sover.

Äntligen.

Hela natten med drömmar som är svåra att tyda.

Jag vaknar av ett avlägset skratt som tillhör mig och kan inte somna om.

Klockan är 6 på morgonen, det är Lördag.

Jag dricker mitt kaffe med terass-dörren öppen och känner på vinden att det är dags.

Dags att springa med vinden ute vid fälten jag känner så väl.

Jag springer utan tvivel eller frågor.

Springer med öppet hjärta och klara svar.

Springer med vinden - och när jag stannar utanför dörren igen känner jag det.

Lugnet som inte kan komma med något annat än träning.

Lugnet och det där glada pirret.

Som vår.

Inuti.

Och efter frukost och hundpromenaden låtsas jag att solen skiner trots att den är långt bakom molnen.

Jag låtsas att vinden doftar Syrén och himlen är blå.

Låtsas att våren är lika mycket här utanpå som där inuti.

Lördag i Mars.

Helt plötsligt.

#orkaoktober

Jag var ju inte den mest hälsosamma i somras.

Jo jag åt ok och jag tränade ju som vanligt, men jag åt liiite mer gott och drack en herrans massa fler glas med vin än jag kanske skulle klassa som hälsosamt.

Så från och med idag - så har jag en hel månad på mig att starta om.

Göra om och göra rätt.

Hoppas du hakar på!

Jag byter snacks och vin mot gröna drinkar och omeletter istället.

I alla fall 6 dagar i veckan.

Det är ett helt gäng med tjejer (och lite killar) som är med och kör med mig på Instagram under taggen #orkaoktober in och kika vettja!

Idag ska jag starta med gym.

Axlar står på schemat och i eftermiddag ska jag visa en GRYM övning för rumpa och lår.

Hå hå jaja.

För nu kommer hösten.

Och tiden, ja den går ju hur vi än gör så vi kan lika gärna använda den.

Vi tackar oss nog när den här månaden har gått.

Eller?

vårkänslor

Jag behöver dem.

De där pigga, lite pirriga vårkänslorna.

jag behöver fågelkvitter, torr asfalt och sol mot ansiktet.

Och idag var solen där utanför fönstret i alla fall.

Så snart så, snart kanske jag får en dag ledig att njuta av det.

Nu har jag fullt upp med butiken.

nyheter plockas upp hela tiden och hela butiken måste byggas om.

Så ja vårkänslorna börjar även infinna sig inomhus.

Och även om det för tillfället känns som jag har för mycket att göra och för lite tid till att bara vara så är det ok ändå.

Sakerna som plockas upp är så fina, solen skiner och passet på gymet i dag var grymt.

Så jo allt är bra, men den där våren får gärna komma nu.

På riktigt tycker jag.

Eller vad tycker ni?

när man gör som man vill

Jag hade gjort det.

Om jag kunde.

På riktigt kunde.

Då hade jag gjort som jag vill.

Jag hade druckit rödvin minst varje helg.

Jag hade ätit godis nån gång i veckan.

Jag hade struntat i att tvätta bort sminket när jag är så trött att nacken kröker sig.

Jag hade ätit popcorn till lunch och tränat typ alltid.

Som jag vill.

Gör det då säger du säkert.

Men det går inte, även om jag vill har jag lärt mig det nu.

Jag vill, men kroppen klarar det inte.

Sockret gör magen och huden lite mindre "hej jag är så fräsch:ig" och sminket måste väck annars har jag snart inga ögonfransar kvar.

Vinet ger mig så lätt huvudvärk och kanske ett och annat gram runt magen.

Men jag vet inte vad som gör vad och inte.

Jag skulle kunna bo på gymet om det var så.

Fullkomligt älskar känslan av att röra på mig, ta i, känna hur musklerna liksom gör vad de är tänkta till.

Men de säger att kroppen måste vila med.

Så just nu gör jag nästan inte alls vad jag vill.

Just nu.

Jag äter inte godis alls,

jag dricker inte rödvin.

Jag tränar bara 2 ggr i veckan och popcorn har jag inte ätit sen innan jul.

Om jag kommer må bättre av detta?

Ingen aning.

Men jag testar.

Tiden har ju en tendens att passera ändå.

Så jag testar.

Äter sallader och omega-3 fetter.

Jo då ibland testar jag på nya saker minsann.

Ibland gör jag inte alls som jag vill.

solsken

När solen sken som starkast.

När jag fortfarande kunde lura mig själv

 att det skulle bli en varm skön vårdag 

passade jag på.

Passade på att tejpa min fot hårt

 och snöra på mig de där löparskorna.

Sol och torra grusvägar.

Bland det bästa jag vet.

Och det här med att springa.

Jag saknar det så.

Finns inget skönare sätt att starta dagen..

 eller avsluta den med för den delen.

Allt bara flyter igenom mig..

 alla tankar 

alla frågor

alla svar.

 som på löpande band.

(nu var jag allt rolig va?)

Så när solen fortfarande sken från klarblå himmel 

när jag kunde lura mig själv att det var vår på riktigt.

När alla utom den yngste jag har fortfarande sov.

Då tog jag mig ut.

Och jag sprang med gruset knastrande under skorna

 med musiken peppande i lurarna.

Bland det bästa jag vet.

Så nu.

Nu när solen är långt långt borta igen 

när våren inte alls tycks hitta hit.

Då städar jag huset helt och hållet.

Dammar, putsar fejjar..

Och i huvudet planerar jag att baka något med.

Vi får se hur det blir med det.

Men ja som sagt.

den där solen är någon helt annanstans

 och jag funderar 

varför jag inte är just där.

Där den är.

Solen.

Ha en fin Söndag mina vänner!

somnar snart

Om jag annars alltid vaknar

 före alla andra.

Är detta dagen då jag somnar

 före alla andra.

Så trött.

Har jobbat på hela dagen i butiken

 plockat upp massor av fina bäddset och kuddar 

som ni kommer kunna bädda era sängar med snart.

fina saker att duka sommarbordet med och ännu fler ljuslyktor.

Ja men det är så.

Att ljuslyktor kan inte bli för många.

Jag har hunnit träna med

 och stekt typ 25 pannkakor.

Inte illa.

inte illa alls för en fredag.

Men nu säger den ifrån.

kroppen.

Och jag är helt slut.

Efter detta somnar jag det vet jag.

Och jag tänker inte ens slösa nån tid i en soffa med att se på något jag egentligen inte bryr mig om.

Nej jag tänker klä av mig 

 gosa ner mig i en säng som saknar mig.

Sova sova.

Ni då?

Vad har ni för er?

 en Fredag i Mars när snön fortfarande ligger kvar i trädgården när Gladiatorerna visas i nästan varje svensk familjs hem.

Vad har ni för er?

KRAM

morgontid

En son som heter Jack väcker mig.

hes i rösten

  fortfarande sömnigt varm om kroppen 

lägger han sig i soffan under täcket.

-det var inte meningen att väcka dig mamma.

säger han och jag klappar hans rufsiga huvud.

-Det gör inget alls.

svarar jag.

För det här med morgontid är min grej.

Jag älskar tystnaden.

lugnet.

Det som ligger och väntar på att starta.

Ljuset är här när vi vaknar.

Solen strilar släpande in i mitt vardagsrum.

Den är här.

Efterläntade vår.

Jag släpar runt i ett hus som sover med raggsockar och för stor skjorta.

Jag syndar med en kopp kaffe och bestämmer att den får komma tillbaka nu.

vanan att dricka kaffe.

Jag struntar i det nu.

Jag saknar det så.

Kaffet.

Men bara kaffet.

De andra gifterna som rödvin får vänta till nästa helg.

Kaffet.

Tänk vad saknat.

Tänk vad gott.

Jag lyssnar på en man som påminner mig om min barndom.

Mina tonårs drömska tankar och ett krossat hjärta.

Jag gillar det ändå.

det släpande lite sorgsna sjungandet.

och jag gillar påminnelsen.

Livet är bra fint.

Blir bra fint.

Nu väntar ett intensivt träningspass i mitt vardagsrum.

Och ja jag ska försöka fota det med.

Jomenvisstsåatt.

Bara det liksom.

Sen tar vi Lördag.

I sol och varma tankar.

k r a m 

work it baby

Jag kan vara så djup.

Jag har så mycket inuti som vill ut.

Och jag har så mycket utanpå som vill bort.

Ni som följer mig vet att jag tränar en hel del.

(typ 7 dagar i veckan)

Ni som följer mig vet att jag har galet kass ämnesomsättning och kämpar hårt bara för att stå still i vikt.

tufft.

Ibland så jobbigt att jag vill lägga mig och ge upp.

Bara stanna kvar i soffan och svälla över kanten.

Men jag gör det inte.

Jag kämpar vidare

 och varje gång.

varje gång jag reser mig, kastar undan de sega negativa tankarna så minns jag ord fån min närhet när jag var yngre.

de som sa att jag hade noll karaktär och att jag alltid bara sa men aldrig gjorde.

Och än idag.

Fattar jag inte.

Fattar inte var hon fick det ifrån.

Eller hur jag kunde tro på orden.

Jag har ju karaktär.

En jävla sådan och nu tänker jag lägga i en växel jag inte visste fanns.

Så hur djup jag än kan tyckas vara så vet jag att inuti mår jag så jäkla mycket bättre om jag får känna mig pigg.

Känna mig stark.

Springa fritt och svettas massor.

Utanpå.

Och hur djup jag än kan vara 

ibland.

Så är det fortfarande bilder som dessa som får mig att tänka att shit.

 en dag.

En vacker dag

 ska jag kunna sitta utan att magen veckar sig i för många volanger.

Hoppa utan att det rör sig mer än det behöver.

Ja men ni fattar.

en dag.

Och jag har lovat mig själv att den dagen

den blir i år.

Så nu lägger jag i en växel jag inte visste fanns.

Jag andas in djupt.

In genom näsan.

Ut genom munnen.

Taggad.

Nu kör vi.

Jag har med mig fler.

marit har oxå satt en galet snygg målbild

och på Instagram peppar vi varandra.

(på instagram är vi ganska många och ni som irriterar er kan alltid titta bort)

Idag köper jag detox.

joråsåatt.

Och idag är sista dagen med kaffe.

på 20 dagar. !!

Utan kaffe.

Utan vin.

Utan socker.

Utan kolhydrater.

Utan rött kött.

Utan prefabrikerad mat.

Utan mejeriprodukter.

Och ja jag undrade samma sak som ni.

vad fasiken får jag äta då??!!

Men jag får äta fisk!

kyckling.

Nötter.

Soygurt

 grönt te

och ..ja lite så.

Vinet.

det saknar jag redan.

och kaffet!

men allvarligt.

20 dagar av vårt liv.

det är det värt.

Mer än så.

Lätt värt.

Och vaddå tiden har vi.

Den passerar ju ändå.

Lika bra att göra något bra av den.

Göra mig själv stolt.

Förhoppningsvis
JÄVLIGT 

stolt.

Nu kör vi!

vintips

Lördag.

Lördag i vitt dis.

Det finns liksom inte riktigt någon himmel där ute.

Det är bara vitt.

Vitt och lite grått blandat tillsammans

 i en typisk vinterfärg.

Jag har redan hunnit in till stan och köpt en liten "kavaj/jacka" som jag sneglade lite extra på igår.

( ni som följer mig på instagram vet vad jag pratar om)

Jag köpte den och ett litet armband 

som jag får visa en annan gång.

nu.

Nu ska jag visa detta:

Vet inte vart jag har hört det..

Men har fått för mig att jag sett detta som ett "tipsvin" någonstans.

Så igår.

Utan att fundera tog jag två flaskor.

Etiketten var ju fin.

Visst?

Men så ser jag på hyllans kant.

49:-

Va!?!? hallå!??!

nej måste vara fel.. då kan det ju inte vara gott?

eller?

jo.

Mer än ok.

Väldigt lättdrucket dock.. 

och kanske inte alltid bra .)

Men ja tips.

helt klart.

PALAZZO MIO ROSSO

fin flaska.

Fin smak.

finfint pris.

Och på fabriken är det tema "ordning och reda"

jag vet inte vart det är mest ordning och reda hos mig.

Ibland överallt.

Och ingenstans.

Men jag vet var sakerna är.

Vet vart de ska eller vart de är på väg..

.)

Och ja ordning och reda är bra.

Jag gillar det.

Andas bättre då.

Men ibland.

Ibland är det en sån lättnad i kaoset.

En frigörande känsla mitt i stöket.

Ibland.

Men skönast är kanske ändå när det är just det.

ordning och reda.

.

Nu ska jag köra kettlebell.

Sen blir det brödbak.

Hade lovat yngste sonen lite havrebröd idag..

det är ju ändå så grått utanför

 och den där shoppingen är ju redan avklarad..

så ja så gör vi.

Lördag.

K R A M  

Kettlebell

Det var ju sagt redan då vid nyår.

Att jag ska köra en utmaning.

2013 ska bli mitt mest vältränade år.

Då ska ju tilläggas att jag tappat en del.

En hel del.

Ja jag är stark det vet jag... men de där konturerna som jag pratat om.

den där lite hårdare kroppen.. host. 

Den har liksom lagt sig lite på en soffa och ätit lite för många lussebullar, druckit för mycket rödtjut och haft för mycket hälsporre.

typ.

Så jag tar tag i det.

igen.

Ni är en del som frågar mig på instagram vad för slags övningar jag kör.

Jag skulle kunna försöka visa tänkte jag..

men att fota sig själv samtidigt som man svingar en 12 kilos kula över axeln.. gick typ sådär.

Men i alla fall.

Jag ska få hjälp tänkte jag.

En annan dag.

hjälp med att fota.

Så idag visar jag bara lite av vad jag håller på med.

Jag och min älskade kettlebell.

Du kan tex börja här.

Men kulan hängande mellan benen.

Ta tag i den och svinga den med fart..

typ upp hit.

Det måste gå i en sving liksom.

Och sen upp.

hit.!

Och så gör du så.. upp och ner i en enda rörelse..

kolla youtube där finns grymma övningar.

Jag kör 15 på vardera axel/arm och sen kör jag en heel del till.

Men som sagt.. jag måste få hjälp av någon att fota mig.

För ja ni ser ju.

Jag håller kulan lite halvt som halvt eftersom jag måste fota med knappen mellan fingrarna.. .)

Och ja ni ser.

Inget smink heller.

Precis som sanningen ser ut.

Inte mer eller mindre.

Bara så.

efter kettlebellen?

då städar jag.

KRAM!