Hemma igen

Hemma.

Sonen ligger med feber på soffa och jag sorterar foton i datorn.

Italien.

Vi har ätit gott, legat stilla i skuggan med en bok.

Barnen har lekt i vågor och i sand.

Vi har åkt båt och vi har gått på marknad.

Semester alltså - jag behöver den oftare.

Mycket oftare.

Italien

Jag tog semester.

Bara sådär.

V packade och drog till solen.

Och när man är en hel familj på semester så tappas liksom tiden för bloggen bort.

Precis som det ska vara.

Vi går på kullerstensgator, äter glass och beställer pizza -
andas in djupa andetag.

Semester.

Italien.

Hela familjen.

och efter Gardasjön och en heldag på badland och karusell-land begav vi oss till Massimago.

Och nej det behövs inga ord.

Jag säger bara - Magiskt och jag lovar att jag kommer igen.

Och den som fick mig att köra precis just dit just nu var den här vackra saken.

Ulrika, en av de vackraste vännerna - inifrån och ut.

De var nämligen redan där - Ullis med familj och vi tyckte det var en underbar idé att ses bland vinrankor och olivträd.

underbar idé.

.

I mitt gästrum

Jag hade besök här om dagen.

I gästrummet.

Jag har tänkt ett tag att det ska få en liten make-over men inte kommit så långt.

Och så nu - efter att gästerna kört hem igen så kom det där rycket som liksom behövs för att göra vissa saker.

Väggarna där inne är i princip svarta.

Mörkt,mörkt grå i en matt färg.

Känns dovt lyxigt liksom.

Så jag bäddade om lite,

sängkläder i linne, flera pudriga kuddar och så började ja skruva ner lite saker på väggarna.

Så allt är inte klart riktigt, riktigt ännu.

Men ändå - att piffa om i ett gästrum är väldigt enkelt och roligt.

En ny matta fick flytta in med.

En vacker pudrigt grå/blå sak från Broste
- den och lite snäckor, nytt överkast och mässingsdetaljer.

Det ni.

I morgon tänker jag.

I morgon får ni se det färdiga resultatet.

En dotter

Jag fortsätter förundras.

Över livet.

Vad som kommer från livet och ger så mycket mer liv.

Som detta.

Ja tänk vad det kommer med.

Storheter som en dotter.

En kärlek som är så stark att den går att ta på.

Tänk va.

Livet.

Låter havet rulla in

Jag såg det komma på håll.

Jag höll mig lite i sidan som om det skulle stärka mig.

Jag andades inte alltid.

Jag stod och såg det komma på håll.

Det är inte lätt att andas alltid tänker jag.

Men så mycket jag har för just det.

Att andas för.

Så mycket att inget annat är värt något.

Inte värt något alls.

Så jag tar djupa andetag och tänker på mig.

Andas du tänker jag för mig själv.

Om du har din längtan kvar.

Det är sommar nu och jag jobbar alltid.

Alla dagar i veckan 

längtan efter att ha mer tid för familjen - kommer krypande inuti.

Den är ju alltid där.

Längtan efter att bara vara med dem. 

Men nu kommer den mer kraftfullt

 och jag står stilla och andas djupt.

Jag springer extra fort och jag tar i extra mycket på gymet medan alla de andra fortfarande sover.

Skynda dig säger jag till mig själv -

Innan stigarna är för djupa att ta sig ur tänker jag.

Det är inte lätt att andas alltid.

Så jag planerar att ta dem med mig någonstans där vi kan vara.

Bara andas och låta havet rulla in.

.

Ledig Söndag

Jag städar lite.

Äter frukost länge.

Springer en runda i skogen.

Jag är ledig.

hela familjen är samlade igen.

Pappan i familjen steker ägg till frukost 

och allt känns precis som det ska igen.

Äntligen.

Och jag planerar att fortsätta dagen precis så.

Samlade.

Alla tillsammans.

I ett hus som andas oss.

Soffan är full med barn igen.

Tvättkorgarna fyllda till bredden av semesterkläder och en dotter sjunger i princip hela tiden.

Precis som det ska vara.

Äntligen.

Som sommar

Jag har mycket att ta tag i.

Efter att ha varit borta ett tag hopar sig saker på hög.

Men det är ok ändå tänker jag.

För tiden då jag är ledig är så värt det.

Att andas ut, bara vara och inte ägna för mycket tankar till jobb och beställningar, kunder och möten.

Jag har mycket att ta tag i.

Så på kvällen när jag jobbat klart sitter vi där tillsammans han och jag. Mannen som tillhör mig.

Vi ser på film och pratar om livet.

Om framtiden och vad den har att erbjuda oss.

Vi pratar om tiden som passerar så fort och om barn som växer innan vi hinner blinka.

Livet.

Och så sen när morgonen kommer igen jobbar jag.

Fotar nyheter så som snäckband och lyckohästar.

Jag mailar och ringer, dricker kaffe och planerar dagen.

Det blir enkelt som sommar inomhus tänker jag.

Med snäckband och solhattar.

Enkelt som sommar.

Hemma

I mitt hus.

I min soffa och i min säng.

Känns skönt men vemodigt på samma gång.

Barnen är hos kusinerna i Västervik och mamman är hemma för att jobba igen.

Jag försöker summera en vecka hos syster men känslorna är så många och så stora att jag tar det i små bitar i taget.

Kusiner, syskon, solsken och luncher i skuggan på en altan.

Jag summerar med ett leende.

En veckas semester som jag skulle göra om igen och igen om jag kunde.

Med solnedgångar och varma kramar.

Med en syster så nära som jag behöver henne och barn som ständigt busar.

Jag gör om det på en gång om jag får.

På en gång.

Och ja den där systern som delar samma mamma och pappa som mig.

Hon är det bästa jag har.

Det bästa.

Regn som faller

Barnen spenderar ännu dag på Gröna Lund utan mamman.

Jag stannar kvar hos min syster.

Vi dricker vin och bygger köksskåp.

Fungerar utmärkt tycker jag.

När barnen åker karusell och går i spökhus.

Och så hinner jag gå igenom kameran.

Föra över lite foton hit.

Foton från Söndagen i solsken.

Det är inte ofta vi ses allihop.

Men se så fint det var.

Så fint att samlas.

Jag bar en hel drös med armband och en gammal favorit den dagen.

Den långa rosa kjolen från Zara.

Passar till allt.

Vardag som fest.

En favorit som får stanna helt enkelt.

Syrran sportade bruna ben och snygg-skor.

Dagen då vi alla samlades - med solsken och glass, 

skratt och en hel del kramar.

Den Dagen.

Jag sportade solbrillor.

Idag är inte alls så mycket solsken.

Nej regnet faller och jag ska på loppis.

Barnen är fortfarande med sina mostrar på utflykt i Stockholm så jag får roa mig själv helt enkelt.

På bästa sätt.

Som med loppis, vinkvällar med en syster och räkor.

Typ så.

Blir hur bra som helst trots regn.

Dagar i solsken

Jag befinner mig på landet.

Mellan röda hus och vitkalkade lador.

På landet där en syster bor.

Sommaren har varit fullkomlig här.

Solen har värmt oss mer än väl från klarblå himmel.

Sjön har legat spegelblank och barnen har badat både morgon och kväll.

Kossorna går i hagarna och kattungarna springer runt våra ben.

Sommaren har varit fullkomlig här.

Vi bara umgås.

Barn och vuxna.

Umgås med hjärtat fullt av kärlek.

Och sakta men säkert börjar huden inta en mer somrig nyans.

Sakta men säkert.

Sommaren när den är som bäst.

I ett litet rött hus med vita knutar på landsbygden.

Med spegelblank sjö och lekande barn.

Ja sommar på riktigt.

Semester för en dag

Jag startar dagen med solsken och gym.

Avslutar den med nya naglar och sol.

Lite så.

Jag har semester i en dag och älskar det.

Vi äter frukost utomhus och barnen tar ett dopp i poolen.

Jag ligger kvar i solstolen med en bok och svetten fortfarande klistrat i mitt linne.

Är det semester så är det tänker jag.

Ligger kvar trots att det där träningspasset jag ägnat mig åt tidigare egentligen kräver sin dusch.

Kräver.

Vi drack citron & Mynta vatten i vackra glasmuggar.

Jag drack säkert 3 stycken när jag låg där i solen och vickade på tårna.

Semester liksom sa jag till dottern som låg vid min sida.

Semester.

Vilket underbart påhitt.

Sen var det dags för frisör-besök och sist avslutade jag som sagt med de där naglarna.

De fick bli vita, det är ju ändå sommar och jag har en dag med semester.

Vitt fick det bli, med ringfingret i en fin "smultron med mjölk" nyans.

Ja nu vill jag ha semester igen.

Och igen.

Lite så vill jag ha det nu.