I mitt hus.
I min soffa och i min säng.
Känns skönt men vemodigt på samma gång.
Barnen är hos kusinerna i Västervik och mamman är hemma för att jobba igen.
Jag försöker summera en vecka hos syster men känslorna är så många och så stora att jag tar det i små bitar i taget.
Kusiner, syskon, solsken och luncher i skuggan på en altan.
Jag summerar med ett leende.
En veckas semester som jag skulle göra om igen och igen om jag kunde.
Med solnedgångar och varma kramar.
Med en syster så nära som jag behöver henne och barn som ständigt busar.
Jag gör om det på en gång om jag får.
På en gång.
Och ja den där systern som delar samma mamma och pappa som mig.
Hon är det bästa jag har.
Det bästa.
Åhh vad du skriver vackert och dina bilder, de går rakt in i mitt ♥
SvaraRaderaStor kram Kristina