Det är som det är och blir vad du gör det till

Jag sa till barnen att jag bestämt mig.

Att bara vara.

Min yngste tycker det verkar mest osannolikt och säger med mjuk blick.

-men det är ju inte du mamma och man ska alltid vara sig själv.

Är det något som jag gjort rätt så är det barnen tänker jag då.

Så kloka och så starka.

De är liksom så fullkomligt säkra i sig själva - så starka, så vackra.

-jag vet, svarar jag.
Men de sägs ju vara bra att bara vara.

Han nickar.

Jag drar undan hans lugg från hans lilla ansikte och han ser på mig.

Men jag lovar att bara vara jag.

Och att ta mer tid till att njuta och älska i nuet säger jag då.

Ja Yolo liksom svarar han.

Jag skrattar.

Ja, Yolo liksom.

Och jag vet ju att allt jag drömmer om,
 allt jag vill och allt jag vet jag kan.

Det kan ju inte vara alla andras drömmar oxå.

Så det är det jag menar,

Jag stannar upp och andas.

Är med mig själv för mig själv.

Och drömmarna får vara bara mina.

Ett tag till i alla fall.

Idag ska jag fotografera nya kuddfodral från underbara The Travelling Band - och sen ska jag bara vara hela långa fredagen.

.

Smoothie-time

Jag vaknar innan allt.

Innan ljuset kommit åter.

Innan hundarna suckat dagens första lilla suck.

Ensamt men ändå den bästa tiden på dygnet.

Innan allt annat vaknat.

Så jag dricker kaffe och blandar en smoothie.

En sån grön sak som är bland det trendigaste som finns just nu.

Min bas?
Alltid kokosdryck.
Alltid.

Sen har jag i en påse av det där.

Det ska visst vara supernyttigt för mig så jag testar.

Nyttigt är bra tänker jag.

Nyttigt behövs.

Jag har även i lite frusen spenat, psylliumskal och en skopa vaniljprotein.

Så bara.

Min gröna smoothie på min lediga dag.

Nu tänker jag läsa bloggar och planera en fotografering.

Bra Tisdag trots regnet som faller utanför.

Helgfrukost

Vi hade en ute-kväll igår.

Firade mannen som fyllt år -  det gjorde vi på Fredholms i stan.

Några trappor ner i en källare satt vi och mumsade och hummade runt ett stort matbord.

Vi åt och drack och till sist beställdes även efterrätter till oss innan vi begav oss med bussen hem igen.

Isande kalla kinder men varma hjärtan.

Och så blev det Söndag.

Ledig Söndag med alla hemma.

Vilket ju betyder lång frukost och ett bord överfullt av godheter.

Ja ni vet, ostar, korvar, ägg, granola, frukt och bär..

Som jag njöt.

Jag skulle kunna äta frukost alla tider på dygnet.

Morgon, middag kväll.

Lätt.

Jag fullkomligt älskar frukost.

men till middag blir det visst något annat trots allt.

Och vad det blir är precis vad jag ska komma på nu.

Lutar åt hemlagade hamburgare, ja så blir det nog.

Sköna lediga Söndag.

Hon sjunger för mig

Ibland springer de bara.

Förbi och bort.

dagarna.

Jag hinner bara lämna huset för att sen vara hemma.

Tvätten som tvättas eller glöms bort.

Maten som lagas eller som bara blir filmjölk.

Huset som städas eller bara fyller sin funktion.

Ibland springer de bara förbi.

Dagarna.

Jag vet inte om det är som de ska vara eller om ett mönster skall brytas.

Men så är det nu tänker jag.

Så är det nu.

Jag tar ett långt bad som får kroppen att slappna av.

På riktigt.

Och en dotter som vuxit utan att jag hunnit med kommer in och gör mig sällskap - hon sitter på golvet bredvid.

Hon pratar om livet, om pojkar som säger så och tjejer som gör så.

Om kläder som måste köpas och om hur hon längtar efter sol.

Dagarna bara springer iväg.

Och så sjunger hon när jag sjunker ner under ytan.

You´re the light, you´re the night..

Jag sjunker en gång till.

En dotter som sjunger för mig.

svala tårar som rullar

Det var något hon sa.

Kanske något han påminde om.

Livet.

Det är tyst i rummet och jag fyller min kopp med kaffe.

Det är massor men inget särskilt ändå.

det är en ny dag.

Jag minns de fina sa jag, minns du dem?

Sen frågar de en fråga som jag inte sjunker ner i.

Som jag då bara svarar att -ja det var så det var,

Jag har ingen aning om vem han är eller hur hon tänkte.

Svarar jag.

Men nu.

Nu sjunk den in.

Frågan.

Lilla jag, vad jag önskar att jag fanns för mig själv då.

Önskar jag kunde varit där med den styrka jag besitter nu.

Önskar jag kunde säga att det är deras val inte dina.

Att det din pappa säger inte är ditt fel, som jag önskar att jag fanns för mig då.

Det är en ny dag idag.

Kom och ryck mig upp ur dimman och fyll den där frågan med svar.

En melodi i mitt liv spelar i mitt sinne, påminner mig.

Jag bara sitter och följer med.

Känner tårarna falla.

Det vore lögn att säga att allting är glömt.

Det var nån som släppte in mig igen.

 Jag håller mig själv hårt - jag känner ingen skam.

Men jag minns.

Minns hur jag skyllde allt på mig.

Hur jag skyddade min syster och aktade de andra.

Som jag skämdes för hur andra var och vad de gjorde för val.

Jag var för liten att veta.

Veta det jag vet idag.

Det vore lögn att säga att allting är glömt.

 Som jag önskar någon hade varit där då.

Tänk om mitt destruktiva jag inte funnits då.

Så tänker jag - men vet att man får inte tänka så.

Jag blev den här.

Och hon är bra.

Jag blev den här.

Och jag är stolt.

Sen jobbar jag på det där -

 det satans starka muskelminnet i själen som försöker ibland.

Försöker dra mig med.

Jag blev den här.

Inte alls den där.

Mitt kök

Jag kommer på mig själv med att rensa.

Lite överallt.

Badrummet, hallen till och med tvättstugan rensas.

Kanske är det våren som vill få plats.

Kanske.

Jag bäddar rent, lämnar fönstret öppet.

Ger plats för vår.

Jag dammar även hyllorna i vitrinskåpet och ja det måste vara tecken på något.

Jag tolkar det som ett vårtecken.

Helt klart.

Drömmer mig bort

Det är Söndag.

Min lediga dag.

Jag sover aldrig länge men jag drömmer om det.

Jag saknar de där mornarna när jag bara kunde ligga kvar, 

sträcka på mig, somna om.

Men nej det är inte jag längre.

Jag stiger upp när alla andra sover och det är fint det med.

Jag vattnar den där Hortensian så den håller sig vacker.

Klappar hundarna & dricker mitt kaffe.

Tänk vad jag gör mycket saker på precis samma sätt dag ut och dag in.

Är det vuxet eller är det bara ett liv på rutin tänker jag.

Och så sätter jag mig här.

Vid datorn.

Letar ännu en gång efter en resa till en strand, en vind som är varm och en promenad som jag aldrig vill ska ta slut.

Det vore skönt tänker hjärtat,

Att bara sitta under ett parasoll någonstans och lyssna till havets brus.

Känna dofter av salt, kokos och en liten hint av lime.

Det vore skönt tänker hjärtat.

Så jag sitter här vid datorn och letar flygstolar till solen.

Tänder doftljus och håller en snäcka i min hand.

Det vore skönt tänker hjärtat.

Jag försöker lyssna på mig

Jag tar långa löparrundor och solen skiner.

Jag hinner tänka.

Andas.

Sortera.

Det finns så mycket som bara är med mig.

Bara är som det alltid varit men inte på riktigt.

Och jag har lovat mig själv att ta tag i det på riktigt.

Att ta tag i mig.

Så jag springer långa rundor och tänker.

 det torra gruset rasslar under skorna och solen skiner från klarblå himmel jag tänker.

Varför gör du så? Varför är du där?

Varför har du alltid varit sån?

Och där i mina steg på gruset kommer den igen.

Känslan av styrkan jag ändå besitter.

Och även sorgen för mitt yngre jag som hade så fel.

Jag bestämmer mig för att bryta mönster jag aldrig ville ha.

Bestämmer mig.

Ni vet sådär på riktigt så man nästan måste stanna, le lite och se sig omkring om det märks.

Så bestämmer jag mig.

Jag var så elak mot mig själv när jag var yngre, jag letade aldrig riktigt fram den jag egentligen var och jag lyssnade för mycket på andra.

Vad de sa att jag var och hur de gjorde.

Och trots att det är 100 år sedan nu - känner jag att det är det som sitter kvar.

Det är liksom rotat i mitt själsliga muskelminne och jag bestämmer mig för att radera.

Och när jag kommer hem från min runda skickar jag långa sms till mannen och barnen.

Bara förtydligar att det är dem.

Dem som betyder mest för mig alla dagar - alltid.

Livet.

I en dotters sovrum

Jag jobbar.

Tränar.

Fotograferar.

Bakar.

Lagar mat.

Och så bäddar jag rent 5 sängar, vädrar ut dammet och släpper in våren.

Ja för den är här nu.

Luften som på riktigt doftar vår.

Och i dotterns rum är allt nytvättat och fluffat.

Rent och fräscht.

Kanske inte så mycket vår-färger men oj så mycket vår-känslor.

(alla kuddar, plädar, täcken etc hittar ni här )

Och nog för att jag jobbar med att sälja sängar och tillbehör - men det är något galet underbart med en renbäddad säng.

Galet.

Solen skiner i Skåne.

Våren är alltid så välkommen.

Ett löfte

De var en lärare som frågade mig en gång.

-Vad ska du bli när du bli stor Carola?

Eller det är väl en drös med lärare som frågat lite av den frågan genom åren.

Och aldrig har jag gett någon något svar.

Idag vet jag fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor.

Men samma svar som då dyker alltid upp i mitt inre.

Jag ska bo där solen skiner och göra det jag gillar bara.

Jo det var så jag svarade en av de där lärarna.

Det står i en bok jag har kvar.

Jag ska bo där solen skiner och göra det jag gillar.

Det låter som jag hade ganska bra syn på livet redan då.

För fortfarande.

Nu.

Är det precis det jag vill göra.

Flytta till solen och göra det jag gör nu.

det jag gillar.

Jag dricker kaffe när de andra sover.

Vattnar min nya vackra Hortensia och ser ner på de där snäckorna på soffbordet.

Havet.

Solen.

De har kallat på mig sedan dess.

sedan jag var 12 år och fick en fråga i skolan om vad jag skulle bli när jag blir stor.

Varför gör man det inte bara?

Packar med sig sina kära och flyttar till värmen?

Det är den där mänskliga fegheten som älskar rutin och inte vill oroa sig som stoppar mitt hjärta.

men jag har sagt det högt nu.

Att det är dags att följa hjärtat.

Vi lever ju bara en gång vad vi vet.

Bara en gång.

Jag springer i takt med vinden

Jag sover.

Äntligen.

Hela natten med drömmar som är svåra att tyda.

Jag vaknar av ett avlägset skratt som tillhör mig och kan inte somna om.

Klockan är 6 på morgonen, det är Lördag.

Jag dricker mitt kaffe med terass-dörren öppen och känner på vinden att det är dags.

Dags att springa med vinden ute vid fälten jag känner så väl.

Jag springer utan tvivel eller frågor.

Springer med öppet hjärta och klara svar.

Springer med vinden - och när jag stannar utanför dörren igen känner jag det.

Lugnet som inte kan komma med något annat än träning.

Lugnet och det där glada pirret.

Som vår.

Inuti.

Och efter frukost och hundpromenaden låtsas jag att solen skiner trots att den är långt bakom molnen.

Jag låtsas att vinden doftar Syrén och himlen är blå.

Låtsas att våren är lika mycket här utanpå som där inuti.

Lördag i Mars.

Helt plötsligt.

När jag väntar på sopade gator & torg

Den fortsätter spira i mig.

Känslan av vår.

Och trots att jag inte sovit på 2 nätter så är den kvar.

Lusten.

Längtan.

Och jag sitter på nätet när alla andra sover och beställer ett par knallblå Stan Smith

Och så passar jag på att visa er hur jag vill klä mig en Fredag på jobbet.

Köpte slitna ljusa jeans på Hm för nån vecka sen och de skall luftas.

Typ idag.

(jo de har redan luftas lite i Lördags men ändå)

Och matchas med smycken och scarf från Lakewoodliving.se

Och sen.

På kvällen så stylar jag bara om till detta.

Och sätter mig på en solvarm uteservering med vänner och ett iskallt glas rosé.

Lite så.

Lite så längtar och väntar jag idag.

En mulen Torsdag i Mars.

(smycken, väska och scarf - Lakewoodliving.se )

Klackarna måste vara högre bara.

Jag har liksom fått någon ny uppväckt kärlek till höga klackar.

Men nu.

Jobb.

I jeans och collegetröja.

Klackarna och blusen får vänta.

Lite till.

Jag känner våren inuti

Den har börjar krypa i mig.

Känslan av våren.

Ni vet den där riktiga som liksom lovar värme, sol och kärleksbubblor inuti.

Den.

Så jag lindar armarna fulla med smycken nu.

Ja för en färgglas arm gör ju genast känslan av att våren är nära.

Färgglada armband och slitna jeans.

Idag fick dock jeansen hänga kvar i garderoben.. men känslan fanns där.

Oh den fanns.

Och snart säger det bara pang.

Så som det gör alla år.

När asfalten torkar upp, fåglarna kvittrar och uteserveringarna fylls upp.

Jag kände den idag.

Våren.

Nya vänner med nya skor.

Den nya Webshopen är öppen!
och det tänker jag fira med en nyvunnen vän och nya skor.

Jag tänker sätta upp håret i en knut, vika upp ett par boyfriendjeans och hänga cirka tre halsband och säkert 9 armband på min kropp.

Sen tänker jag köra hem till en ny vän.

Tina.

Jag tänker prata om stort & smått, om drömmar & verklighet.

Och skratta, skratta, kramas och dricka vin.

Ja men hallå.

En ny webshop - det kräver ju liksom precis såna här kvällar.

Precis.

Hoppas ni får en underbar Lördag.