Lediga Söndagar

Det har blivit min dag.

Söndag.

Jag har på något sätt fått ett schema som gör att Söndagar blivit min helt lediga dag.

Eller jag ledig.

Jag städar på Söndagar, promenerar hundar långt i skogen när små lätta snöflingor faller mellan träden.

Jag handlar mat.

Bakar något.

Tränar.

Och detta.

Jag gör ju det här.

Fotograferar.

Det har fotograferats en massa vårnyheter idag, sen försvann ljuset och jag får liksom lov att skjuta på det till en ny dag då ljuset kanske varar längre än nästan inte alls.

Men de där nyheterna får jag visa en annan dag.

Idag ser ni lite av ett kök och en matplats.

Jag fotade och barnen såg på tv.

Jag tvättade och dottern sjung på sitt rum.

Jag bakade och mannen strök skjortor.

Söndag.

Min dag.

Och ja det pågår en liten tävling på Instagram.

Missa inte den.

Mandelsemlor

Jag jobbar hela Lördagen,
klär mig i kjol och blus.

Känns lagom vuxet tänker jag då.

Vuxet liksom.

Efter jobbat äter vi sen lunch tillsammans på stan.

Alla 5.

Jag funderar i bakhuvudet på om jag vill leta upp en vår-kappa kanske.

Har fått för mig att jag behöver något snyggt i en pastellig ton.

Men jag letar aldrig,

vi kör hem istället.

Hem och tar ett bad.

Och ja visst ja.

Äter upp de resterande semlorna vi bakat dagen innan.

Mätta och varma stupade vi sen i soffan.

Såg en film som upprörde och sen drömde jag konstiga drömmar hela natten.

Nu Söndag.

Jag planerar att baka igen och ta en tur till havet.

Söndag ja.

En fin sådan.

Gym-Onsdag

Det gick för fort.

Helt plötsligt är det Onsdag och mitt i veckan.

Utanför fönstret hänger tung blötsnö som kommer smälta till grå sörja innan dagens slut.

Onsdag och tiden går för fort.

Vi får in de där till jobbet i veckan med.

Vackra papperspåsar med texten LoVE på.

Att plantera något vackert i kanske - eller att stoppa ner presenten i när du ska på middag hos nån som är extra trevlig.

Jag saknar solen mitt i detta och det sista jag gör varje kväll är att söka på resor till värmen.

Det där med sol, ljumna vindar och saltad hud gör mig gott.

Och nu i slutet av Januari är det precis vad jag vill.

Resa till solen och värmen.

Till palmer och blå himmel.

Kanske nånstans där kaktusar växer fritt.

Hade ju vart nåt det med.

Men först.

Gym. 

Tisdagens grå himmel

Jag vaknar senare än vanligt.

Kroppen är liksom bakfullt tung -

som att jag varit på festival i för nya skor och med för mycket vin i kroppen.

Jag tänder upp alla mina saltlyktor och kokar en hel kanna kaffe.

Jag vaknar sakta men säkert och tänker att det är såhär det blir.

Man blir formex-bakis.

Och jag har en hel butik som skall planeras upp inför vårens alla nyheter.

Byggas om, hängas upp, bygga väggar tom.. ja så att jag måste sluta vara bakis.

Måste sluta direkt faktiskt och börja jobba.

Så är det.

FORMEX

Jaha så då var det avklarat.

Jag har landat hemma.

Med huvudet fullt av inspiration och hjärtat varmt av känslor.

Många inköp blev det och en av favoriterna är Tell Me More som ni ser här ovan.

Mycket vackra textilier, vaser, krukor och ljuslyktor.

Kommer snart till Lakewoodliving.se så håll utkik.

tre dagars spring på mässa, hotellnätter, en massa glas med vin och umgänge med underbara människor.

Låter hur bra som helst och det var det.

Men det känns idag.

I huvudet och i kroppen.

Och ja vissa leverantörer är ju liite av mina favoriter sedan länge så hos Olsson & jensen stod jag länge och babblade. Pratade trender, letande efter det perfekta matbordet, soffan och tyget till våra sängkappor.

Och jag träffade även Judita där i montern och hann med några kramar och lite prat.

Det kommer lite nyheter i vår som sagt och jag vet att ni är många som kommer älska det.

Jag avslutade mässan med en underbart trevlig kväll hos Terese från Love Forever
Åt god mat, skrattade, kramades och drog dåliga skämt.
Tack till alla som var med under mina dagar.

Jag syns inte, men man ser min hand i "skål-position" i alla fall :)
de här två fotona är från min vackra vän Ulrica.

men ja nu.

Nu är jag hemma.

Ska jobba ifatt typ mer än jag klarar av och dricka på tok för många koppar kaffe.

Så ser min Måndag ut.

Tack Formex för den här mässan.

Vi ses snart igen.

Vad jag vill

Jag hade druckit för många glas med rött vin när jag försökte förklara mig.

Försökte säga att man borde lyssna mer till sig själv.

Se livet som sitt eget och inte bry sig så mycket om andra.

Det blev fel och min syster sa bara att man inte kan vara ego.

Att jorden skulle se hemsk ut då.

Jag menade inte så.

Jag menade att jag ska göra det jag vill göra, krama om dem jag vill krama, resa dit jag vill resa, leva NU.

I tankarna har jag rest runt hela jorden redan,

till Usa, Afrika och sen till Bali,

Men ändå bara suttit still.

I tankarna har jag sagt det där fina jag tänker om hon jag inte känner, sagt det till henne bara för jag vill och kan.

Men ändå bara varit tyst.

I tankarna har jag alltid varit den jag vill vara och inte dragits bort av andras tankar och förväntningar.

Aldrig brytt mig om att den elaka i skolan sa att min jacka var ful, aldrig undrat om jag duger fast jag reser bort när alla andra pluggar vidare.

I tankarna.

Jag tänker exakt just nu att det är såhär det blir.
När året närmar sig ett slut och en resa till en bror är nära.

Vi ska fira nyår och summera ett år som gått.

Vi ska säga vilka vi vill vara nu och vad vi önskat vi hade vetat då.

Jag ska försöka att inte dricka för mycket rödvin och se om han förstår.

Att om vi gör vad vi vill med dem vi vill så blir livet så mycket vackrare.

För sen dör man.

Alla dör.

Och livet är liksom till för att levas.

Så.

1997

Jag fyllde 18 då.

Jag ville resa långt bort från där jag var.

Jag längtade efter en blond kille med skäggstubb och varma kyssar.

1997.

Tankarna var annorlunda då men samma ändå. 

Jag tyckte jag var vuxen och visste allt.

Lite så.

Var det då.

Hur 1997 kunde hitta mig just idag vet jag inte.

Det var något minne som fladdrade förbi och jag kom att tänka på.

Tänka på då.

Jag lagar granola innan de andra vaknat och äter den i min ensamhet vid ett köksbord som badar i sol.

18 år 1997 tänk vad lite jag visste då.

Om vem jag är nu.

Vad jag blev och ville vara.

Tänk.

Jag har redan druckit en hel kanna kaffe och tvättat två maskiner tvätt.

Jag funderar på att laga en gryta och kanske ta en springrunda i solen som skiner där ute.

Funderar på det så får vi se.

Söndag.

Ta hand om er.

När julen är över.

Den kom.

Snabbt och i rasande fart.

Julen.

Vi körde våra 55 mil norrut, till svärföräldrar och en syster.

Vaknar till sprakande brasor och frukost som måste ätas i timtal.

Barnen öppnade paket efter att ha frågat i nån timme om när, när, när får vi julklappar?

Jag fick boken jag väntat på med "skräckkärlek".

Keplers senaste Stalker.

Så jag är nöjd.

Jättenöjd och längtar redan efter varje ledig timme jag kan sluka den där.

Alla andra Kepler böckerna lästes ju ut i rasande fart.

Så kom helt plötsligt juldagen, vi spelade spel högljutt hos min syster, vi åt för mycket och skrattade högt.

Med varma kramar och ord om saknad lämnade vi sedan landet, syster och svärföräldrar och körde hem igen.

hem till en gran som skall plockas ner och kastas ut.

Hem till 5 maskiner tvätt, en säng som är den bästa och ett jobb med galet bra erbjudanden nu i mellandagarna.

En jul blev plötsligt över.

och genast längtar jag efter våren.

Solen.

Fågelkvitter och ljumna vindar.

Genast.

Från ett regnigt December.

Jag tänker på det på morgonen.

Då jag och två små hundar tar den där första promenaden.

Det är December och regnet hänger i luften.

Jag har ännu inte använt mina vinterskor och vi har ännu inte haft minusgrader på dagen.

December jag är ok med detta.

Jag har bakat julgodis när tiden infunnit sig.

Och så har jag hängt fina saker i en gran.

December liksom.

Snart jul.

Jag hinner vad jag vill hinna säger jag till mig själv på promenaden.

Det jag vill hinna.

Så är det ju ändå. Så borde det vara i alla fall.

Allt annat kan kvitta.

Jag hinner in hit med.

Hinner säga hej, se mig omkring hur alla gör det så fint i sina hem inför julen.

Granar i glasvaser ser jag överallt.

Jag har en i en kruka, en i en korg och en står där den står alla år.

I hörnet ut mot gatan.

I år är den vit och guld.

Fint så.

Julklappar & fotografering

Jag har inte många iår.

Julklappar att köpa.

Men några är det och jag har inte hunnit med att köpa dem ännu,

men kanske idag.

Kanske.

men innan julklappsjakten tar vid ska jag fotografera lite nyheter.

Kuddar, väggdekorationer och smycken.

Det ni.

Så just nu är det inte detta jag har tid för.

Egentligen.

nej jag får sätta upp håret och greppa den där kameran.

Nu.

Ta hand om er.