Lata Lördag

Det blåser som en liten bris i mitt sovrum när klockan är 7.14.

Vi sover alltid med öppet fönster och just idag är det som att Lördagen liksom väcker mig.

Sakta. Varsamt.

Hej Lördag.

Solen skiner och jag hör fåglar utanför.

Tänk om det vore sommar ändå.

Kan inte sluta.

Längta efter sommar.

Det är Lördag, solen skiner och jobbet väntar på en om-möblering sedan kundkvällen.

Och på tal om den.

Tack alla ni söta som kom, ni som sa hej lite extra och som talade om för mig vad ni heter på Instagram och att ni faktiskt läser min blogg.

Tack till alla er som kom och gjorde Torsdagen sådär lagom glittrig en Torsdag nästan alltid borde vara.

Nu ska jag brygga mig ytterligare lite kaffe.

Se in i en garderob om jag har något tjusigt att bära denna Lördag - och sen kör jag mot ett jobb som säger hej, lets do a makeover,

Typ så.

Och i eftermiddag.

Ooo i eftermiddag väntar utflykt.

Och som jag älskar utflykter.

Helst när solen skiner och fåglarna kvittar.

Barnen.

De sover fortfarande.
LÖRDAG.

Lata Lördag.

Vinn en saltlykta

Det du inte vet,

tar du inte skada av.

Heter det inte så?

Jag försöker säga just det till mig själv när frågorna om saker ingen annan förstår kommer närmre.

Frågor som bara skickas på en mobiltelefon för de inte har styrkan att ställa dem face-to-face.

Det du inte vet tar du inte skada av.

Så tänker jag då

och svarar inte på frågan.

Vi startar vår morgon i långsam takt idag.

Nästan som en eka kluckande på en stor mörk sjö någonstans.

Så känns det i huset den här morgonen.

Vi nickar mot varandra när vi ses i köket.

Klappar varandra på ryggen och kinden.

Sönerna tar med sina täcken till soffan och hundarna lägger sig snabbt till rätta vid deras sidor.

En Söndag i långsam takt.

Jag dricker min Söndags-kaffe i den största muggen jag äger.

Där har vi något jag trots alla flyttar och rensningar aldrig gjort mig av med.

Min kopp från ett Starbucks i Seattle.

Köpt av en tjej som var jag,

 med blonderat hår och hjärtat i handen.

18 år gammal och ute på mitt första egna äventyr.

Den koppen dricker jag ur idag.

Och är en helt annan jag.

Igår var kvällens uppgift att baka kanelbullar.

Det doftar fortfarande underbart i huset.

Idag tänker jag att jag ska ge mig på att laga indisk mat.

Det blir min uppgift efter att jag sammanställt ett jobb åt en kund som skall ha sitt uterum stylat.

Och efter att jag planerat upp barnfotograferingen som skall äga rum i veckan.

På en brygga, i en skog och på en åker.

Det ni.

Kan bli bra det.

Kan bli.

och så får jag ju inte glömma.

Tävligen!

Den pågår just nu på Instagram och Facebook.

Ni har chansen att vinna en saltlykta från Sirocco living hos mig på Lakewood beds & living.

Det ni måste göra är enkelt.

följa och gilla Lakewood living.

Dela bilden.

Tagga tre vänner 

Lycka till,

och ta dagen för vad den är idag.

alldeles, alldeles underbar.

Soliga Söndagar

Jag hade ingen kamera alls.

Det är inte ofta det händer - att man glömmer sin kamera.

Men jo minsann.

Igår var det bara jag och familjen och solen som umgicks helt ensamma.

Vi har gjort det jag kanske annars inte är bäst på.

Bara varit.

Promenerat långa promenader~fulla med tankar och diskussioner med en dotter. Diskussioner som jag försiktigt virar in i ett vackert presentpapper och viker in  längst in i själen för att bevara.

Spara på.

Vi bakar lite och lagar middagen tillsammans.

Sen klipper jag en hund som inte alls är liks sugen på det som jag och så ligger vi tillsammans i en soffa och ser på en film ingen av oss egentligen gillar så värst mycket.

En Söndag värd att spara på.

Länge länge.

❤ 

När jag minns Florida

Det är bara någon vecka sen.

Men det känns som hundra år och ändå igår.

Hundra år sedan.

Vi gick till havet och hoppade i vågorna.

Hundra år sedan vi satt med sand mellan tårna och svetten pärlandes på överläppen.

Då vi packade in alla barnen i en bil och såg kusiner och syskon spatsera framför oss.

Hörde dem prata och skratta medan havet brusade och vinden svagt rörde sig runt våra kroppar.

Känns som hundra år sedan.

Men ändå lite som igår.

Det är bara någon liten vecka sedan vi var där.

Där svetten aldrig riktigt tog slut och de kalla drinkarna beställdes om och om igen.

Där solen sken och blommorna blommade.

Känns som hundra år sedan.

Och som jag längtar tillbaka till då.

För den var speciell det kan jag lova.

Kanske den mest speciella.

Semester på väldigt länge.

Så vi bestämmer oss nu.

Att göra den nästa år igen.

Bestämmer oss att ses igen.

Med familjen, med barnen ~ på en plats vi alla älskar.

Min bror och jag.

Och det gör att den här vintern kommer gå så lekande lätt ändå.

#csfloridawedding

Det var igår.

Min brors bröllop.

Och ni kan kanske redan ana att det var magiskt.

Men jag visar lite ändå.

Bröllop på stranden i Hillsborobeach, ja men visst.

Magiskt.

Vi var där tidigt på morgonen och jag dukade och piffade borden för att sen gå vidare till detta -

Att piffa Carin och dricka champagne för att fira.

Ja ska man gifta sig med min bror behöver man fira säger jag.

Ordentligt.

Sen när håret var fixat och make:en satt där den skulle fick hon snälla gömma sig på ovanvåningen tills det var dags.

Dags för detta.

Ta sig ner till stranden och till min gråtande bror som stod där och väntade på sin älskade Carin.

Självklart har jag flera hundra bilder men idag visar jag er dessa.

Några få.

För att visa er fler en annan dag.

Och att agera både dekoratör, make:up artist, hairstylist och fotograf på sin egen brors bröllop, jo det går.. tårarna rann bara lite mer bakom linsen.

Men det går.

Idag har vi hela huset fullt av nyvakna barn, hela kylen full av rester och hela hjärtat fullt av kärlek.

Det ni.

Det.

Regn i luften och bubblor i bröstet

Det är så det är.

Regnet hänger i luften, det är klibbigt och varmt.

Och i bröstet trängs bubblor av den bästa sorten.

de där förväntansfulla bubblorna som kittlar till när de spricker.

De.

Och när barnen och mannen fortfarande sover går jag ut i trädgården.

Dricker kaffe och fyller på poolen.

Jag vet att det borde klippas lite, rensas lite och vattnas lite, men jag låter bli.

Jag sitter kvar i en av korgstolarna och bara är.

Helgen bjöd på kvartersfest och grillat.

Skratt, sång och champagne.

En bra sista helg innan semestern tar fart tycker jag.

En väldigt bra sådan.

Glada grannar, inget regn och grillat.

Ja men ni hör ju.

Men nu är det mest de där bubblorna som pågår.

För jag har ju bara en dag kvar innan det är dags.

En dag kvar innan semester.

Det ni.

När värmen tar över hela mig

Jag älskar det.

Kanske ibland lite för mycket.

Livet med sommaren.

När jag inte jobbar.

Fotograferar eller visar kunderna hur man sover allra, allra bäst.

Då brer jag ut en filt på en brygga, läser en läskig bok ute vid poolen eller beställer den största glass du kan föreställa dig på Åhus bästa glasseria.

Det är sådär galet underbart varmt nu,

sommar på allvar, så mycket sommar så jag efter springrundan glatt hoppar i poolen.

Simmar några varv tills värmen lämnat kroppen och jag kan sätta mig till rätta i en av korgstolarna med ett glas rosé.

Sådär galet underbart varmt.

Vissa kvällar tar jag med dem till någon plats vi känner väl och som vi gillar sådär extra mycket.

Andra kvällar stannar vi här.

Hemma.

I en trädgård som är sval och där elefantgräset rasslar avslappnande i vinden.

Där värmen ligger kvar i huset och påminner mig.

Påminner mig om att det är sommar nu.

Inte bara lite halvdant.

nej på riktigt.

Sommar.

En Måndag på en brygga

Jag jobbar, lyssnar på John Mayer på olämpligt hög nivå och när jobbet låses för kvällen tar jag barnen med till en sjö.

En sjö med mörkt vatten där jag inte ser botten.

Precis som det var när jag var liten.

En sjö med den där speciella "hej sommaren doft".

Barnen badar.

 Jag stannar på bryggan.

"i've been without you to long"

-Mamma botten känns läskig, säger min yngste son och hänger sig kvar på bryggans kant.

Släpp och simma säger jag och han ler och kastar sig i.

Du då mamma? Du då, ska inte du bada?

Han skrattar när han frågar för han vet vad svaret blir.

Nej älskling inte idag,

Inte idag.

Och jag vet inte om jag någonsin gillat att bada.

i något annat än ljumna hav när solen steker.

För det där med att bada för att man ska.. nej det är inte jag.

Det konstiga är ju att jag älskar havet och sjöar, att sitta vid.

Blicka ut på.

men bada, då måste det vara mer än 30 grader i luften och minst 27 i vattnet.

Minst.

Så jag satt kvar på bryggan, lutade mig bakåt och blickade ut på en sjö med tre barn och stilla vatten.

Vackert var det.

Underbart vackert och jag nynnade till John Mayer i bilen hem igen.

"here i come, here i come ~ back to where i'm from"

Tack Måndag för att du var så strålande vacker.