Efter jobbet och den där träningen och det där badet som gjorde mig alldeles mör i hela kroppen kände jag
att det var pasta vi skulle ha till middag.
Så jag satte en deg på jäsning.
Hackade upp champinjoner, vitlök och körsbärstomater, rev parmesanost och skivade en stekhet chili.
Pasta var lite vad kroppen bad om just igår.
Pasta eller en ljummen kväll i Italien och just Italien låg lite längre bort än detta.
Och Foccacia,kan det vara det enklaste men godaste brödet i världen?
Det är ingen i familjen som tackar nej till det.
Någonsin.
Foccacia fyllt med färska kryddor, havssalt och tomater.
En sån Fredag.
Jag bara smular en halv jäst i degmaskinen, häller över ca 200ml ljummet vatten, salt och lite honung och puffar i mjöl i lagom mängd (tills degen släpper smidigt från kanterna)
Sen får det jäsa tills storleken är lagom, jag gissar på en timme eller så.
Sen stjälper jag ut det på en plåt med höga kanter.
petar ner tomater, oliver eller vad det är jag önskar i degen.
Strör över kryddor, havssalt och ringlar olivolja.
Så liksom.
Sen sitter vi där runt ett svart runt bord och hummar.
Äter, nickar och bryter en brödbit till.
Ja och ett glas rött eller två med.
Pastan kräver liksom det.
Lite vin och en lång stund sittande efteråt.
Eller ett tokskratt i en dotters rum.
Ett skratt som övergår i tårar och som får magen att krampa.
Det funkar till pasta det med.
Minsann.
Är det lätt alltså. Dagens chock. Det godaste brödet av dem alla är lätt?!? Halleluja. Jag måste bara skaffa mig en degmaskin (för degblandning för hand är inte min topp 5-syssla).
SvaraRaderaMer sådana kvällar åt alla!