Svajande guldfält och tårfyllda ögon

Det var så jag spenderade den där Lördagen.

Med svajande guldfält och tårfyllda ögon -

för om det är något som får mig att gråta på rekord-fart så är det när jag är med - mitt i det ögonblicket då en mamma ser sin dotter i bröllopsklänningen för första gången-

när hon vackert stod och balanserade på nya klackskor i en klänning vackrare än allt.

När hon stod där mot en karg stenvägg i ett suddigt ljus.

Såna ögonblick får mina ögon att fyllas av tårar.

Klänningen var som en magisk vintage-dröm med den perfekta boho-känslan.

Jag föll handlöst.

För både Anna, klänningen och hennes bröllop.

Och som en vacker kontrast mot den skira spetsen.

tatueringarna som liksom passade så bra in.

På Anna.

Så jo jag har ett jobb framför mig nu.

Att kolla igenom alla bilder och välja ut de bästa för henne att spara.

Och ja ni ser ju.

Man vill spara dem alla.

För alltid.