Jag lyssnar på musik som bara jag uppskattar.
I bilen på väg hem från jobbet.
Jag ler för mig själv.
Det är våren som gror på riktigt i min mage.
Den finns där på allvar.
Känslan som ger ett förälskat hopp om värme.
Jag ler som den där dagen då jag cyklade hem från skolan och solen sken på mina bara armar.
den dagen då den blonda killen i bilen hade kysst mig och lite lagom nonchalant talat om för mig att vi ses ikväll.
Jag ler så.
Förälskat och fullt av vårkänslor.
Våren.
Jag är kär.
Och snart är en lockig dotters rum färdigt.
Snart är det klart.
Lagom tjejigt och lagom "jag är snart vuxen mamma". med ljusa men varma toner, med minnen på väggarna, flipflops på golvet och ett doftljus bredvid sängen.
Snart är det helt klart.
Nu är det dags.
Att bege sig ut i solen och förälskas lite till.
Blir ju alldeles fnittrig och full i vår själv när jag läser dina ord =0) Härligt. Det är verkligen något visst med våren som verkligen framkallar minnen från de där första tonåren, herrejösses, vad härligt och hemskt det kunde vara på samma gång.
SvaraRaderaVad jättefint hon får på sitt rum er fina tjej!
Än så länge kör vi rosa här hemma, men sen så, lär i alla fall dottern tröttna på det, jag är ju galen i rosa jag, men jag kanske blir mättad jag med!?
Kramar i massor
Låter härligt! :-)
SvaraRaderaVill också känna sådär. . .
Kram N