Ulf Lundell och jag

Jag kör och köper bröd med yngste sonen innan alla andra vaknar.

Vi pratar om snö som kanske kommer, om flickor som retas fast de gillar en och om filmer vi sett.

Han är snart 9 år gammal och lär mig så mycket varje dag.

Hela tiden.

Vi ska baka idag.

Baka, bada hundar och pynta granen.

Det är mycket nu.

Och när jag på jobbet spelar julmusik om och om igen gör jag något helt annat här hemma.

Jag har Ulf Lundell på inne på kontoret och högt högt spelar jag hans nya låt " 63 i November" och jag gillar den.

"Du har alla dagar kvar som jag hade en gång,

Jag var så slösaktigt rik då.

Jag sprätte bort mina år som om jag hade hur många som helst,

 Jag var en vild ung man som höll hov med min publik då"

Ja vi måste tänka oss för ändå, på vad vi gör och hur vi spenderar tiden. Han får mig att tänka.

Jag har färgat håret igen.

För att helt och hållet prata om något annat.

Hårbotten fick en mörkt brunröd nyans igen.

Och jag tror jag gillar det.

Ja det gör jag.

Ljuset är precis lika dåligt att fotografera i som jag sagt förut, och jo jag ska anstränga mig lite mer snart.

Snart, snart.

Men så länge får ni nöja er med lite ombrehår, en gammal blus som fortfarande är en favorit, ett grumligt ljus och en supersnygg mobilväska.

Japp det får ni nöja er med idag, för nu ska jag baka.

Baka och sjunga med till Ulf Lundell.

-"Jag stannar här sa hon, jag tar hand om dig när du blir gammal.

Det är sånt man säger, och menar det oxå kanske.. när man har en dröm ihop som man försöker famna"

Ha en fin Söndag!