Det var igår.
Jag skulle ge instagram-världen 20 saker om mig själv.
Om mig.
Svårt det där tänker jag idag.
Svårt att se något alls.
Att berätta.
Att jag städar varje dag.
Det skrev jag, det sa jag.
Det sprayas och torkas, dammsugs och kuddar i soffan fluffas.
Varje dag.
En dag kanske jag tar det lite lugnare med det där tänker jag.
Det där med städningen.
Men jag vet ju att det jag är så mycket bättre än förut,
lugnare.
då städade jag så mycket att det kunde anses sjukt, på riktigt. Men barnen var små då. och de var tre stycken - tre vackra barn under 4 år och då behövs det rena någonstans. Det "o-kaosiga".
Det behöver inte vara kaos överallt.
Inte i soffan, men kan vara i hjärtat.
Jag är rastlös och skrattar lätt.
Det glömde jag skriva.
Jag gråter varje vecka, det sa jag inte heller.
Jag kan texter på alla låtar jag gillar , det glömde jag tala om och att jag drömmer om saker jag glömt bort sa jag inte alls.
Jag talade om att jag inte känner min far och att jag aldrig umgås med min mor.
Att jag har 11 syskon men känner bara 6.
Jag talade om att jag är gift och att mitt första barn föddes när jag var 21 år.
Jag glömde tala om att jag alltid sett ner på mig själv och att jag vid 32 års ålder äntligen hittade en relation till min syster.
Jag berättade att jag tränar minst 5 dagar i veckan och att jag hatar att vika tvätt.
Jag sa att jag vill bo i Los Angeles och att solen är en av mina favoriter.
Jag glömde att tala om att jag lyssnar på en låt från Daniel Adams Ray om och om igen just nu.
Att jag vill att min syster ska få den här texten för hon vet vad jag menar.
"Du fick ingen scen så du byggde den själv
Nu får du skit för att vindarna har vänt
De vill se dina fel, se hur du trillar ner
Dömande blickar som du strilar ner
Som världens starkaste man"
Så lyssnar jag på den en gång till och gråter för den här veckan.
För den här killen sätter orden i min mun.
I min själ.
"Du och jag vi ser världen i samma nyans
Vi åskar och blixtar för ingenting alls
Du slog mig så hårt att du bröt din hand
Det var knas men vi höll och vi gör än idag.
Svär på mammas grav"
Det ni mina vänner.
Det avslutar min Fredag och jag tackar Malin för mina #20sakerommigsjälv
<3
SvaraRaderatack snälla för omtanken anonyma du där ute.
RaderaSänder en kram och önskar dig en riktigt fin jul!
SvaraRaderaTack snälla Mickan. Detsamma till dig. God jul! Kram
RaderaSorgligt att det ska vara så svårt med relationer i familjen. Jag miste mina föräldrar tidigt i olyckor, brutit med ett syskon o sorgligast av allt att jag inte saknar den relationen. Däremot är jag otroligt mån om att vara världens bästa mamma o svärmor, försöker vara 100 % ärlig mot dom o prata öppet om hur man känner om det mesta. Kram o God Jul Carola. Anneli
SvaraRaderaIbland ser man på sig själv med så hårda och mycket självkritiska ögon, helt i onödan. Du och jag och alla andra är bra precis som vi är. Tack för att du delar med dig.......
SvaraRaderaKan idag le åt mig själv när jag tänker på småbarnstiden, jagade dammråttor, piffade kuddar och vek filtarna fint. Då hade jag kontroll, hihi.
God Jul önskar Camilla
men så roligt att se dina ord, inte hårda och helt ärliga. För du har så rätt i det du skriver och ja visst hade vi kontroll när barnen var små.. fullkomligt ;)
RaderaKram och God jul.
Jag älskar att läsa din blogg. Du vågar ta upp problemen som nog ofta sopas under mattan. Dina bokstäver blir till så bra ord. Jag önskar dig en riktig GOD JUL med dom du tycker om.
SvaraRaderatack söta, vad glad jag blir, och så skönt att se att ni faktiskt finns på riktigt, ni som läser här inne. Tack snälla och GOD JUL på dig med. KRAM
Radera