Redan när jag lägger mig på Onsdag känner jag den.
Djupt ner i magen gror den, kroppen ligger inte still som jag vill och somnar inte så snabbt som jag önskat.
Längtan.
Jag drömmer för mycket.
Vaknar av gråt.
Natten som var behövdes inte.
Jag börjar om.
Andas lugnt när jag dricker mitt kaffe och tänker att idag är ännu en dag för rufsigt hår och sorterade mappar i datorn.
Ännu en sån dag.
Jag har möten i kalendern.
Jag har fotouppdrag på jobbet.
Och ett hjärta som saknar syster.
Att bo så långt ifrån många är jobbigt ibland.
Men jag trivs ju här.
Bara saknar ofta.
Jag ser den vackra hösten igen.
Det är magiskt i år och jag törs inte säga det högt.
Är rädd att det försvinner då.
Men vet att det inte funkar så.
Nu måste jag.
Packa lunch och dra en kofta om kroppen.
Måste köra på möten, jobbet och nyheter och julplanering.
En vanlig Torsdag i Oktober helt enkelt.
Ta hand om er.
åh ...hade varit så kul att ses snart ...Kram Pernilla
SvaraRaderaHu för mardrömmar...
SvaraRaderaHoppas dagen varit bra ändå.
Nu får du ha en fin helg, för den är snart här, snaaaaart!
Kram Anna
Hoppas du sover bättre i natt vännen! Och du är ju så himla vacker så jag smäller av lite grann.
SvaraRaderaHär var det inte nån kul natt heller igår. Besök på akuten och gipsad arm för lilleman. Stackarn. Usch och fy för väntan på sjukan!
KRAM!
Judita