Plötsligt Lördag

Jag måste tänka några extra gånger när jag vaknar,

Lördag?

Verkligen?

Vart tog Fredagen vägen?

Den bara försvann utan att jag hann med.

Jag körde och tränade, jobbade, jobbade och jobbade och så utan att jag förstår det är det Lördag.

 Jay-z sjunger på kontoret.

Lördag.

Jag känner mig ungefär lika suddig som bilderna är på ytan - 

inuti.

Jag sover inget bra de här dagarna och tänker att det säkert är fullmåne utanför.

Säkert.

Det är kallt när jag tar morgonpromenaden med hundarna.

Mina andetag är som dimma framför mitt ansikte.

Kall dimma.

Men det kan vara så ändå.

Att det här är en av de finaste höstarna på länge.

Både utanpå och inuti.

Det kan verkligen vara så.

Ändå.

Jag borde packa en resväska och åka till solen.

Så tänker jag alltid.

Solen och jag trivs så bra ihop.

Så trots att detta är en av de vackraste höstar jag stött på.

Trots det längtar jag efter varma vindar vid ett vackert hav.

Jag längtar efter barfota dagar och fräknar.

Mitt i hösten.

Sommar-längtan.

Nu dricker jag upp en kopp med kallt kaffe och struntar i det där håret och så kör jag till jobbet.

Igen.

Och det om något,

 jobbet, kan vara det roligaste jag gjort.

På riktigt.

Ha en underbar Lördag mitt i hösten.