När den kommer alltför fort.
När den springer förbi och stänger av.
En helg.
Jag saknar den redan igen.
Helgen som var.
En syster kom hit.
Vi hann inte alls det vi vill hinna.
Men vi gjorde vad vi kunde av tiden.
Tiden jag önskar jag hade mer av.
Tiden med henne.
Och honom.
Den lilla pojken utan hår.
Han som ler med det mest finurliga leende.
Han stirrar på mig med stora blå ögon och så ler han.
Med hela kroppen och själen ler han.
Han ler tills mitt hjärta svämmar över och det enda som finns att göra är att borra in näsan i hans hals, blåsa lite och pussa honom om och om igen.
Och jag vet redan att han vet det.
Jag älskar honom.
Honom och hans syskon och mamman som fått honom hit.
Älskar.
Helt och fullkomligt.
Och saknar.
För nu har de hunnit åka hem igen.
Min syster och lilla Nils.
55 mil ifrån mig och jag saknar.
Redan.
Om och om igen.
En hel helg.
Med mat på ett torg fullt av solsken och människor utan jackor.
En helg med indisk mat som var stark så vi hostade lite men samtidigt var så gott att vi inte kunde sluta äta.
En helg med vin och skratt, kramar, bebismys och en och annan tår.
En helg jag önskar kunde ske oftare.
Så mycket oftare.
Hoppas ni har haft en underbar helg ni med.
Snart Måndag, men först lite häng i en soffa med mannen på andra sidan och en film han kan somna till.
Först det.
Vad ledsamt, att det är så långt i mellan er, när ni verkar så nära.
SvaraRaderaKan ju inte föreställa mig hur det är att bo där ingen av de "nära" bor.
Önskade att det var lite kortare avstånd, för er skull....och även för min egen skull. Vill ju ses och lära känna, inte bara läsa. Men det är bra det med, riktigt bra.
Kramar till dig.
Härligt för dig att Syster Yster var på besök! Och den där Nils, vilken SÖTING! Hela jag log när jag såg de fina bilderna!
SvaraRaderaKRAM på dig min vän!
Judita
Vilka bilder, man ryser ju.. och så skriver du så fint som alltid.
SvaraRadera