samlad

Jag är mer samlad.

Och familjen är hel.

Helt samlad.

Sent igår kväll kom de hem igen,

hela ligan som tillhör mig.

Tillhör mitt hjärta.

Mitt liv.

Nu ligger två pojkar med rufsigt hår i den yngste sonens säng och läser sagor tillsammans.

De kramar mig med varma sömniga armar.

Gud vad jag har saknat er säger jag och kan inte sluta ta på dem.

Gud vad jag saknat er.

De ler.

Och när hon sitter där i soffan igen.

Som om ingenting har hänt, som om hon aldrig varit borta.

Då känner jag hur mycket mer än jag trodde det var.

Jag har saknat henne.

Hennes kropp i min soffa, hennes rufsiga hår och de där djupa ögonen.

Hon ler mot mig i soffan.

Jag har saknat dig med mamma säger hon.

Vilken tur.

Vilken tur att jag har de här tre tänker jag.

Vilken underbar tur i livet.

Nu ska jag kramas vidare, tvätta lite och jobba!

Ha en fin Tisdag!