lev livet

Jag sover inte alls.

Den tog mig på riktigt.

Förkylningen.

Febern.

Jag snörvlar och hasar med raggsockar i ett hus med grå golv.

Vaknar med drömmarna kvar.

Om livet som springer vid sidan av mig.

oss.

Det är ju där.

Här.

Livet.

men ändå har vi så svårt att förstå.

ta vara på.

Drömmen var tung.

Den drog ner mig och kastade upp mig.

Igen och igen.

Och jag sprang.

Med livet bredvid mig..

springande fortare.. och jag försökte hinna ifatt.

Hela tiden.

Jag rasade till slut.

Föll.

Hårt och handlöst.

och vinden av livet svepte förbi.

Allt jag såg var barnen.

suddigt.

Jag hade en telefon men ingen att ringa.

Ingen.

Jag hoppas det var förkylningen som spökade i mig.

Och att den inte kommer tillbaka i natt.

Drömmen jag inte kunde hantera.

Drömmen som tog andan ur mig.

Som fick mig att gråta och svettas.

Och tänka..

Hoppas den inte kommer tillbaka.