Jag pratar med min syster

Mer nu än någonsin innan.

Mer på riktigt.

Ärligt.

Hjärtligt.

Fullt ut.

Hela långa, krokiga, vackra och ibland hemska vägen.

Pratar vi.

Min syster och jag.

När jag laddar upp bilden hoppar hjärtat till

 mina ögon tåras.

Av kärleken.

Av lyckan.

Av att äntligen hittat hit.

Min syster och jag.

Ett helt liv passerade

men för 2 år sen.

Då tog vi tag i det.

På riktigt.

Behövde det.

Krävde det.

Av livet.

Hjärtat mitt.

Vi levde tillsammans men ändå isär.

 visste inte mycket ändå

 om oss två

.

Det riktiga.

Det vackra.

Det fula.

Tankarna.

Frågorna.

Känslorna som bodde inuti.

Visste ingenting då.

Men vi hittade.

Ut ur tunneln.

Genom det höga gräset.

Fram till oss.

Vi hittade.

O S S 

Och jag vet

vi kommer aldrig tappa bort varandra igen.

Aldrig mer.

Jag är ärlig nu.

Hon är ärlig nu.

Vill jag skratta så skrattar hon med mig.

(ja ok, ibland ÅT mig:)

Gråter jag finns hon som tröst.

Så boken vi valde att öppna.

Vägen vi valde att gå på.

Var svår.

Svår att ta in.

sortera.

Värdera.

Svaren vi hittade visste vi nog redan.

Vi hade bara önskat att det inte kunde vara så.

Boken vi valde att öppna var svår

svår att förstå.

Det lyckliga

 var att vi hittade ut.

Tillbaka till det vackra.

Det livet egentligen betyder.

Det bästa.

Det sorgliga

 var att det var beslut som måste fattas.

Frågor som fick hemska svar.

Ett hjärta som tog en törn och en ilska som infann sig.

När vi förstod.

Att vi aldrig kommer förstå.

Beteenden.

Bemötanden.

Hål i hjärtat

hål i livet

Men vi fortsätter.

.

Det finaste.

Är att det var aldrig vårt fel.

och nu gör vi det bästa vi kan för att leva ett liv i det finaste ljuset.

Där vi är ärliga.

Hela.

rena.

Hjälper 

inte stjälper.

Det var aldrig vårt fel

Min syster och mitt.

Aldrig.

Jag är förkyld.

Stannar inomhus idag.

Dricker te.

Och längtar.

Till Fredag.

Och efter en syster som vet vad jag menar.

.)