tisdag 8 januari 2013

varning för ras

Det finns en låt.
Ni som vet vad jag vet,
vet precis vilken låt jag tänker på.

Den är vacker som så många andra.
Den ger mig en känsla av något jag inte kan sätta ord på.
En känsla som jag tycker om.
Trots.
Eller ändå.

Och jag vill varna.
Er.

för ras.

Om några dagar.
en vecka eller så.
Kan det hända att jag talar om något som inte bara är glittrigt, skrattigt och vackert.
Kanske jag kommer tala om djupa saker som är svåra att förstå.
Kanske om känslor som inte tänker lämna eller gå.

Svåra att förstå.



För här inuti.
Finns några känslor som trängs med lyckan.
Här inuti ligger känslor och river, skaver och vill ut.
Men jag vet redan nu,
 det är mycket.
Mycket som vill ut.

Och jag går så försiktigt jag kan...
för att inte skrapa upp dem för hårt..
känslorna som trängs där inuti.
 trängs tillsammans med lyckan.

Jag samlar dem i en liten vrå.
I ett hörn av min själ ligger de på hög.
Känslorna som inte fått tillstånd ännu.
Att komma ut.
På riktigt.

Så de ligger kvar.
  skaver men påminner.
River mig ibland med en otäck känsla i magen.
Den känslan som vet att det kommer ta i som fan.
det kommer riva och slita.
Det kommer gråtas och kanske skrikas.
När de kommer ut.

Känslorna.

Inte mest hos mig.
Kanske mest för den som skapat dem.
Mest hos den.

Nu hos mig.
Gömda men inte glömda.
Bortskuffade men ändå kvar.
Ligger de där och blandas bland de andra.
de bra känslorna som jag har mest av.
De som borde vara ensamma.

som dessa.



Minnen som dessa vinner lätt.

Känslor som ger mig det där.

En vacker dotter.
 en vacker morgon.
  nyplockade smultron.
  en skavd gammal tallrik på landet.
långt långt ifrån känslor som de andra.

De som försiktigt samsas här.
Inuti.

Men jag går så försiktigt jag kan.
För inte nu,
Inte här.

För vad gör jag annars?
jag åker skidor,
dansar fuldans,
dricker rödvin och äter ostar.
Tränar, åker skidor och klappar fina barn i nacken.

Det jag gör bäst helt enkelt.
Där jag känner mest.


Ta hand om er.
Och era nära.
på riktigt.

För du anar inte.
Hur viktiga de är.
Hade kunnat vara.
De nära.

KRAM

8 kommentarer:

  1. Åh vad fint du skriver.
    Att du inte skriver av dig med dina fina texter och bilder i bok form. Tips!!
    Vet ingen bloggare som skriver som du. Funderingar...och dina lovely bilder.
    Ha det bäst.
    Kram Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack snälla Eva.
      vad glad jag blir av order du ger mig, sakerna du skriver,
      tack snälla.
      och ja att skriva i bokform.. hade vart det roligaste för mig.. tänk mig och massa ord,
      älskart! ;)
      Ta hand om dig!!
      KRAM

      Radera
  2. Livet innehåller allt från glitter och ras. Yta och djup. Alla bär vid vår egen historia. Ha det
    Riktigt bra i Sälen!

    SvaraRadera
  3. Winnerbäck han kan han!

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja visst kan han. Lars,
      den där Lars, :)

      KRAM till dig!

      Radera
  4. Åh...dina ord. De berör så på djupet. Tycker om dem. Men det sliter i mig att det sliter i dig. Ta hand om dig!

    Kramar

    Ps, Det är inte vårt kök på bilden. Det är lånad bild (med länk under). Lite otydligare idag kanske. Sorry! Men snyggt är det, så det hade så gärna fått vara vårt kök :)

    Kramar

    SvaraRadera
  5. Ja, livet bjuder på ett sådant spektrum. Det händer så mycket inom en också...tycker jag blivit bättre på att hantera de olika faserna. Men inte alltid.

    Ta hand om dig!

    KRAM

    SvaraRadera