Jag spenderar mina dagar med vänner.
Vänner och familjen.
Vi åker skidor, fryser om tårna och äter våfflor.
Idag.
.
Och idag passar jag på att visa upp en ny väns hem.
Har ju inte hunnit fota backar eller rosiga kinder ännu.
Men nej inte hela hennes hem.
En del av.
Pytteliten del av.
Jag har fått henne som min vän genom bloggen.
Här.
Ganska magiskt om ni frågar mig,
och jag älskar det.
Och ni ser.
Fint va?
Där är den där fina hjorten från Netto som vi pratat en hel del om.
Fiffiga Sofia har sprayat sin ena hjort svart.
Jag gillar.
Mycket.
Massor.
Jag kommer från samma lilla stad som henne.
Men vi har ju aldrig umgåtts, aldrig känt varandra.
Förrän nu.
Hon var precis lika trevlig som jag trodde.
om jag hoppades.
Om inte mer.
Vi pratade om allt och ingenting.
Vi skrattade, oo:ade och la huvudet på sned.
Vi pratade gammalt, nytt, ytligt och djupt.
Precis som jag vill ha det.
Hon hade dukat fram finaste fikan med så mycket gott att jag hade kunnat sitta kvar hela dagen.
Kvällen.
Och bara prata, äta, prata, skratta.
Nu satt jag ju inte där hela dagen.
Kan ju hända att hon hade tröttnat på mig då.. eller ringt polisen eller så..
Men ändå.
Och ni ser ju de små glimtar av hennes hem som jag visar.
Precis lika fint i hemmet som i henne.
Jag har en tacksam dag.
Sol, skidor, vänner..
gamla som nya.
Livet är så galet bra.
tack
KRAM
Snälla fina du....så fint skrivet...och så fina bilder.
SvaraRaderaTusen kramar till dig