When i was younger

Jag har ett hus fullt av barn,
barn som snart är något helt annat än bara det.

Barn.

En dotter som är 15 tex - det får en att minnas en hel del.
Hennes frågor och tankar, hennes sätt att se på världen och allt det där de tror är så viktigt som egentligen inte spelar någon som helst roll.

Sen.

Jag vill låtsas vara henne för en dag.

För att svara ordentligt på de där "snaps:en" hon får skickat till sig, för att på riktigt säga ifrån när tjejkompisen är allt annat än snäll och trevlig mot henne.

För en vuxen hjärna i en tonårskropp skulle behövas ibland tänker jag.

Och de där andra tonåringarna som skriver eller säger skulle definitivt behöva höra ett nej, eller -du är ju helt ute och cyklar! som svar ibland.

Så idag är det det jag gör, önskar jag fick vara min egna dotter för en dag.

För att säga nej det är inte ok att först bjuda mig på fest och sen säga att du ska gå med nån annan, och att det absolut inte är intressant att få bilder på ett fuck you finger från en kille bara för att man inte svarar tillräckligt fort på en snap i telefonen.

Och det är verkligen inte ok att bli kallad elaka saker för att man är ärlig och rak.

Jag vill vara 15 idag, bara för att kunna säga ifrån på ett vuxet sätt.

Tonåringar va, de tror de äger världen.

♡♡♡♡♡