fräknar och trädgårdsland

Hostan har gett sig av.

Nu är det bara resten av kroppen som skall förstå att den borde klarna till.

Bli frisk.

Solen har värmt mig idag.

Fullkomligt.

Som en slöja har den hängt över trädgården och fått mig att le.

Den kom till slut.

Solen som jag nästan alltid saknar.

Poolen har fått sett ljuset igen och i snart är det dags.

dammsugning och lite annat smått och gott.

Sen hoppar nog några barn i där snart om jag inte tror galet fel.

Jag har lyssnat på Ulf Lundell varvat med Swedish house maffia.. typiskt mig.

Dansat ibland och stannat till för att lyssna noga.

Jag fick en hel dag.

En hel dag till att bara vara.

Fotografera skulle jag göra till jobbet men ändå..

en hel dag.

Jag såg över trädgården lite.

Men bara lite.

Lagom.

Jag vattnade där jag kände för att vattna, rensade där jag kände för att rensa och luktade där det behövdes.

Som i en av pallkragarna.

Den fullkomligt exploderar med gräslök, mynta och rosmarin.

Fullkomligt.

Jag hängde tvätten ute.

Doften.

Magisk.

Men sen fick det liksom vara bra.

Jag gjorde mycket mer än jag tänkt och den där stolen i skuggan kändes saknad.

Så nu.

Nu när huset bara har mig och två små hundar hemma är det där jag sitter.

Precis just där.

Och som jag saknat dig.

Sommar.