morgonstunder

En son väcker mig innan kroppen hunnit förstå att det är morgon igen.

Tisdag.

Jag smyger upp med bara fötter över stengolvet i köket och brygger mitt kaffe.

Vid bänken står han med luggen på sned och skär äppelskivor och pratar om en skate-kille som visst är den grymmaste som finns.

Älskade barn.

Jag lyssnar och dricker stora munnar kaffe, nickar och klappar honom i nacken.

Morgonstunden hos mig är alltid den bästa.

Jag fullkomligt älskar mornar.

Och ännu bättre blir de snart.

När solen ligger som en brusig dimma i trädgården och daggen hänger som stora tunga kronor i gräsets toppar.

Ja ännu bättre blir de snart.

Mornarna.

Nej nu blir det att ta den där kaffekoppen igen, dricka upp och fixa sig.

Det är ju Tisdag och en hel dag står och väntar utanför.