Mellan jobb och sommarlov

Jag tappar den igen.

Tiden.

Den rinner ur mig, bort och jag hinner inte ifatt den.

Tiden.

Jag skulle fota smycken till butiken.

Men alla foton blev korniga och jag måste göra om.

Inte nu.

Nu hinner jag inte.

Spåret väntar på mig.

Solen skiner och skorna är redan fastsnörade på mina fötter.

Idag ska det jobbas.

Jobbas och mysas.

För det är ju ändå första dagen på sommarlovet.

Sommarlov.

Ni kan tro de var uppspelta igår.

Mina tre.

Sommarlov liksom.

Jag förstår dem.

Jag känner det jag med.

Pirret i magen, fnittret i halsen och längtan efter brunbrända ben.

Hon hade fest igår med.

Min dotter där.

Jag fotade lite och visar senare.

För som jag sa..

det där med tiden.

Den som bara springer iväg.

Hela tiden.