det som händer när en gammal låt spelas på radion.

Då man blir som bortsvept.

Upplyft och flyttad till en annan tid.

När jag minns att Torsdagar var den viktigaste dagen.

Då vi drack billig vodka blandat med pineapple-juice i konservburkar.

Då vi dansade som om hela livet aldrig har ett slut.

Kvällar och nätter som vi skakade rumpa till svetten rann och skrattade tills vi nästan kissade på oss.

Kvällarna då vi trängde oss i köer och viftade med våra ögonfransar i hoppet om att komma in på den där cluben som hade ryktet om sig att vara den bästa i hela södra Florida.

När vi hade hårspray i väskan och solbrända kinder.

Vi sjöng högt på dansgolvet och kunde texter utantill.

När världen inte hade några större frågor än om killen hade ringt tillbaka, om hans ex på riktigt var farlig och om det var rea på skoaffären i det stora shopping-mallet.

Frågorna var inte större än så då.

och när låten med Wyclef spelas på radion denna morgon är det roligt att se tillbaka på en tjej som inte visste mer än så.

Hon var bra härlig den tjejen.

Och nog var tiden där underbar.

Det går nog inte en dag utan att jag minns tillbaka.

Tillbaka till Florida.

Nu måste jag snöra på mig skor och ta en runda innan jobbet.

(springer nog med wyclef i lurarna idag)

Hoppas vi ses där.

Ta hand om dig!