Soliga Söndag

Den kom idag igen.

Solen.

Älskade sol.

När frukosten var undanplockad.

När sängen var bäddad och håret uppsatt så tog jag och dottern med oss de två tussarna till hundar vi har och körde.

Mot havet.

Solen värmde våra kalla kinder när vi slog oss ner med ryggarna mot sandbanken.

Jag lutade huvudet mot himlen.

Alltid.

Så här skulle man ha det alltid tänkte jag.

Det känns som den väntar på något.

Hela kusten.

På människorna

på värmen.

På havets brus mot bara ben.

den väntar precis som oss.

På den verkliga våren.

Sommaren.

Så tyst är det där.

Vid havet.

Båtarna ligger på rad och väntar.

Badhytterna står stängda och ensamma.

Men snart tänker jag

snart kommer den.

den riktiga våren.

Hela havet glittar ju mamma.

Säger dottern och pekar.

Och jag nickar.

Nickar och fotar.

Ni ser ju.

Glittrar

som ett fyrverkeri på havet.

hej solen.

Hej våren.

Välkommen hit igen.

På fabriken visas Söndagsbilder och den här får bli min.

Kika in där om ni vill se mer.

På vägen hem hälsar vi på hos kompisar 

och det märks då.

Att jag saknar dem.

Och det känns skönt.

Att vi gjorde allt detta idag.

Dottern och jag.

hemma igen får jag ett sms.

Ett sms som ger mig en klump i magen 

för hennes skull.

En klump i magen och tårar bakom mina ögonlock.

För hennes skull.

Och jag vill att hon ska veta att jag önskar jag var närmre.

Att jag var där.

Där hon är.

Så jag skickar ett sms till.

Och ett till.

Där jag säger just det.

Jag finns här.

Trots att jag är över 50 mil bort.

Jag finns här.

Alltid.

Ha en fin Söndag alla ni!