Det var en Söndag.
Det var en dag då set fortfarande kändes som sommar.. gräset var vått på morgonen, solen sken så vackert mellan de djupt gröna löven i träden på tomten.
I torpets trädgård.. jag hade vaknat före killen.
Jag traskade ut i bara linne och trosor ensam, till utedasset.
Jag hade en nervös pirrig känsla i magen.
De kändes ända upp i halsen och ibland var det svårt att andas.
Jag kissade på en pinne där inne på dasset.
Ensam med ett hjärta som en fågelunge.
Det var positivt.
En Söndag i September med ett positivt test på ett utedass i den Västmanländska skogen.
Jag sprang in mot huset igen, med andan i halsen och hjärtat utanför.
Jag halkade i det daggvåta gräset men reste men snabbt och skuttade in och upp i sängen där min kille låg.
Det är positivt!
Fattar du vi ska ha BBaaaaaarn!!
Jag skrek kanske.
Jag skrattade kanske.
Jag minns inte riktigt.
Han satte sig upp, yrvaket och med håret som ett fågelbo.
Han log, stort.
Sträckte ut sina armar och höll om mig.
Vi visste rätt.
Jag ringde min Anna, hon tvekade i sitt svar.
ehmm.. grattis?
Ja helt galet! jag är såå glad!
Fatta liksom!??
Ingen fattade.
Bara vi.
Mamma kanske.
Hon älskar bebisar så det spelar nästan ingen roll hur eller när de blir till liksom.
Hon bara älskar alla bebisar.
jag kräktes i 24 veckor.
VARJE dag.
Jo, i shit you NOT!
Det var så sjukt så sjukt.
Men nu när jag vet vem hon är, så fattar jag.
Hon testade mig redan då.
Ville se om jag klarade testet.. klarade henne.
Oh yes.
Bring it on.
Ja men ni ser.
Där är hon 2, hon visar mig vart skåpet ska stå typ 100 gånger om dagen.
Varje jäkla gång har hon fel bara det är ju det.. ;)
Ser ni blicken.. jag sa ju det.
I shit you NOT.
Det jag skulle komma till var:
1 vecka efter att vår dotter föddes - fyllde jag 23.
På dagen en vecka.
22.
Jag hade varit tillsammans med min kille sedan februari.., eller nej inte tillsammans redan då.
Vi träffades i februari.
Blev gravida i September.
Ni fattar.
och på det hela var jag
22.
Jag kan förstå allas frågor och kanske jag kan förstå allas..
"-mem va fan du fattar ju inte vad du gör!!"
"Du vet ju inte ens om han är den du vill va med, du har ju inte rest färdigt, du har ju ingen utbildning.."
och allt annat folk tyckte och folk tänkte.
Jag hade inte rest färdigt men sett jävligt mycket mer än många andra,
jag hade ingen utbildning och det har jag fortfarande inte.
men jag kanske fattade nånstans.. vad det var jag gjorde.
För det var det bästa valet i mitt liv.
Han.
Vi.
Familj.
Och vi fortsatte resa, vi fortsätter leva.
Utbildade vänner runtom mig har lån som aldrig tar slut men jobbar ändå på samma jobb som mig.
Jag kanske inte alltid har gjort de rätta valen.
För jag gick verkligen från att festa 3 ggr i veckan, dansa fuldanser och hångla med nya killar varje helg.
Till Han, familj, hus och allt annat.
Det gick bra.
Jag hade tur.
Eller så var jag bara sjukt jäkla skicklig.
Japp det tror jag.
Jag tog livet när det stod där.
"Här kom och gör nåt av mig" sa det och jag gjorde det.
Vi fick 3 barn inom 4 år.
Vi köpte hus, startade företag, byggde hus och startade fler företag, kanske jag inte hade pallat idag.(?)
Jag valde rätt.
Jag måste bara hitta ännu fler såna bra jävla val i livet nu bara.
Min syster är gravid.
hon är 22.
Många har åsikter och många tycker till.
Jag bara hoppas hon vet jag visste.
Att detta blir UNDERBART och alldeles alldeles galet.
På ett bra sätt.
Jag är på.
Jag är med.
Jag älskar min syster.
Och killen som ska komma till oss.
KRAM
Jag tvivlade aldrig på er!!!!!!! Kram!!! Min bror var kär det såg jag! På ett helt annat sätt än jag någonsin sett tidigare.
SvaraRadera