tidsmaskin

åhh det är första gången i hela mitt liv jag önskat mig en tidsmaskin.

Jag vill ha en.

Nu.

Jag vill skruva tillbaka tiden till innan sommaren.

Jag vill tacka nej till jobbet jag fick då.

Jag vill inte träffa dem jag träffade och jag vill inte lära känna vissa människor.

Första gången jag känt så här.

Jag fick nån konstig sjukdom där och då..

det var där jag tappade bort den där fina jag som jag egentligen är.

Jag tappade bort mig och segade ner mig i någon konstig värld.

Jag som alltid varit en bra tjej mot min familj,min man och mina vänner.. tappade allt och ville bara vara ensam.

Inte ensam.. bara vara JAG.

Jag ville inte vara fru, syster etc.. jag ville att folk skulle känna mig för MIG, bara MIG.

Och efter att jag fått det där jag sökte.. så fastnade jag där.. och kunde nästan inte ta mig upp.

Jag ifrågasatte allt.. mina val i livet, mina intressen, mina vänner och min vardag.

Jag undrade om allt jag gjort i livet var för att jag ville det eller om det bara var för det var vad som förväntades av mig.

Jag undrade om jag var nöjd, om jag var lycklig, om det fanns annat där ute för mig.

Jag undrade ner mig själv i ett helveteshål.

Ni som är här inne vet ju att jag fick en "depression" och vet att allt snurrade så hemskt mycket i min lilla skalle. (nej föresten den är ganska stor:)

Men nu när jag är här på andra sidan.. och ser tillbaka.. då blir jag ledsen för den jag blev.. den jag valde att vara.. för det är väl inte jag?

Varför händer sånt där?

Varför kickar livet oss så där ibland?

För det är just därför som jag är ledsen nu.. och vill vrida tiden tillbaka.. 

för om jag hade sluppit allt det där.. då hade jag inte känt mig så värdelös.. så ego.

Och att hata sig själv är ju inget bra det vet man ju..

så en tidsmaskin ja visst gärna.

Typ nu.

Eller igår.

swooosch.