en passion har vaknat åter

När jag var liten ritade jag typ alltid.

Jag kunde sitta i timmar och skissa på olika saker, mestadels människor, ansikten, händer, ögon, munnar.. jag ville så gärna få till ett riktigt porträtt.

Jag var ganska duktig faktiskt.. jag hade alltid högsta betyg i bild och det måste ju säga nånting även om in bildlärare faktiskt var en av dem som gillade mig :)

Min dotter är precis likadan nu.. hon kan komma hem efter skolan och "pausa" med att rita i timmar, skriva med för den delen..

hon är nog lik mig på de punkterna..

söta lilla tjejen kan redan skriva så känslomässiga brev till mig som tagna ur hennes lilla hjärta så mamman gråter.

Jag skriver oxå gärna som ni vet..

men det där med att rita och måla har försvunnit någonstans på vägen...

men här om dagen när jag vaknade först av alla ( jag vet -  som vanligt) så bara började jag rita där jag satt.. på jobbet kom jag på mig själv med att vara som när jag var tonåring.. varje paus klottrade jag på papper.. texter, ögon, en mun.. det är något som vaknat till liv..

igen.

Jag ritade igår igen.. blev som fast i det och ville så gärna få fram ett fint ansikte.. och jag vet att jag är svensk och jag ska inte skryta. bla bla bla.. men nej jag är ingen jante-lags tjej jag inte utan jag tänker visa er.. för jag blev skitnöjd.. det är det bästa ansikte jag gjort hitills.. tror jag.

Dottern blev i alla fall ordentligt imponerad av sin mamma- (nice!) och ramade in den och har den på sitt rum..

kanske jag har vaknat igen.. kanske jag har lust att teckna oftare nu..

jag hoppas i alla fall det.

På tal om att inte vara jante-lag.. så jag tror minsann min kropp börjar svara på min nya intervall träning.. yeii.. och ja.. jag gillar det! :)

Nu drar jag ut och springer!

sen ska jag dricka kaffe.. och kanske rita lite..

Ta hand om er idag!

KRAM!