Godkväll.
ja märkligt.. att man ibland vill säga något men känner nästan direkt att det liksom inte kommer att spela någon roll.. det är liksom så många andra som talar..
jag känner att jag vill krama vissa.. men det är redan andra som kramar den personen.. jag känner att jag vill tala om för någon hur fint hon skriver.. men det är redan 100 andra som talar om samma sak..
Jag känner att jag vill vara medlem i vissa sociala "gäng" men backar när jag ser att det redan är "kö".
Så jag väntar...
jag väntar på min tur.. för så mycket vet jag att det jag vill säga.. det jag vill krama.. det jag vill dela med mig.. är så viktigt som jag tror.. det är så viktigt att det är värt att vänta tills jag blir hörd.. tills de ser mig med.. tills vi liksom klickar ihop.. för så brukar det bli...jag brukar klicka med dem jag gillar.. om de bara ser mig.. ;)
eller hur?
Kram
:)
SvaraRadera