Söndagsutflykt i Skåne

Söndag med vind som kom och aldrig någonsin avtog.

Jag tog med två av barnen och en man på utflykt.
Men hur långt ska vi mamma? frågade den yngste om och om igen.
Ingen som helst aning svarade jag.
Ingen som helst aning.

 Vi körde mot Österlen, Kivik och Simrishamn.
Stannade på Fridens Pizzeria och där satt vi sen i timmar.
I ett hus mitt på slätten med levande ljus och doften av veden i pizzaugnen som spred sig runtom oss.

Vi kanske borde flytta till Österlen säger mannen och jag nickar.
På sommaren kan vi bo här säger jag.
Resten av året kan vi bo någonstans där solen är.
Han nickar och tar min hand.
Så gör vi.
Ja det gör vi.

Och när samtalen var avklarade och magarna mätta drog vi upp dragkedjorna långt upp mot halsen och begav oss ut i den stormiga Söndagen igen.

I Kivik stannade vi för att livet sa så.
För att vågorna talade om för oss att livet är bra härligt.
Vi stannade och såg på dem tills vi inte klarade med vindpinande kyla mer.
Så då körde vi hem igen.
Och la oss i sofforna med duntäcken och film.
Avslutade hela kvällen med vörtbröd och julmust.

För den kommer nu.
Julen.