tisdag 25 mars 2014

vardagen

Jag kan inte bestämma mig.
Om jag tycker den är underbar eller bara ok.
Vardagen.


Det är så mycket som skall göras hela tiden.
Fixas, lagas, skjussas.. ja ni vet vad jag menar.
Det är ibland för mycket.
För mycket för att jag ska hinna känna efter.
Hinna andas och hinna se.


Och typiskt.
Typiskt mig - att när det är som mest, ändå på något oförståeligt sätt känner mig rastlös.
Jag vill så mycket hela tiden men kan inte riktigt sätta fingret på vad.

Känner ni så?


Jag gör det.
Och jag fösöker.
Försöker lära mig älska vardagen.
Och allt vad det innebär.




7 kommentarer:

  1. Förstår precis vad du menar - du har förklarat den oförklarliga rastlösheten rätt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja hjälp så läskig den är.. den där rastlösheten. Men bra ibland ;)
      Kram!

      Radera
  2. Jag tänker när det är semester och man är ledig en längre tid då längtar jag ofta till vardagen och rutinerna som finns med den. Jag gillar nog att ha mycket att fixa och trixa även om det känns som jag bara vill bli fri ibland..... Underligt det där. Kram Anette

    SvaraRadera
  3. Jag håller ju på att ändra mitt stressiga liv och i det ingår Mindfullnes, där jag ska lära mig att vara här och nu. Skalar jag potatis så är det det jag ska fundera på inte vad jag ska göra senare. Inte alltid så lätt, men jag försöker i vissa situationer.
    kram helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska verkligen försöka med det jag med nu Helena. Tror jag behöver det. Det och en rejäl dos med sömn :)
      Kram på dig

      Radera
  4. Jag vet vad du menar! Att jobba heltid gör att vardagen bara susar förbi och man hinner inte stanna upp ens. Eller hinna med just det där man kanske vill hinna med. Som inte har med de vanliga vardagssysslorna att göra. Det är ett pussel vardagen..

    Kram Fredrika

    SvaraRadera
  5. Ah, känner igen! Den där rastlösheten, känner den så ofta vad jag än gör...vill liksom vidare hela tiden.
    Kram J

    SvaraRadera