Jag sprang i morse.
7 kilometer av stress släpp och djupa andetag.
Det var ganska vått och lerigt, men bra för mig.
Bra för själen.
Jag kom och tänka på en sak.
En person.
Och om att vara vuxen nu.. om att se den personen nu och fortfarande inte kunna le när hon ler.
Fortfarande inte tacka ja till en instagram förfrågan, fortfarande inte stanna för att prata när hon stannar.
Jag kom och tänka idag.
På en tjej från mina tonår som fortfarande inte förtjänar mig.
Men det hinner jag inte ta nu.
Jag har samtal i skolan, äldsta dottern ska få sina omdömen.
Skolan alltså.
Och jag minns.
Ha en fin dag så länge.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar