Och den här bilden är på riktigt.
Inte ens fixad, och jag förstår inte själv hur.
Kanske kameran visste hur jag kände mig.
Ville inte visa mig.
suddig på ytan.
Men halsen fick fokus.
?
Jag har gjort massor men ändå ingenting.
Känner att tonårstankarna kommit och ryckt i mig idag igen.
Kanske är de inte tonårstankar, jag vet inte varför jag kallar dem så.
Kanske det bara är mina tankar som alltid kommer och går.
Men de kom idag.
En efter en, efter drömmarna i natt.
De vill att jag ska göra något stort, något roligt, något nytt.
Samtidigt som de vill att jag bara ska vara.
Lära mig leva här och nu.
igen.
Varje dag en ny dag.
Varje stund ett nytt Nu.
Ja livet alltså.
Och ja det är DEN dagen med, den dagen då man vet att man inte är gravid om man säger så.
:)
kanske det hänger ihop.
kanske.
Kanske det alltid varit så.
Då de här tankarna kommer, sen som de går.
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar