Vissa dagar måste man ju det.
Tala med sig själv.
Se sig själv i spegeln och fråga hur det står till..
Att vänta på svaret, att känna på svaret och förstå.
För vissa dagar är jag helt och hållet ute på hal is.. med mig själv vill säga.
Stressiga dagar.. dagar då tvätthögen är för stor, planerna för många, barnen för rastlösa och huvudvärken för envis.
Dagarna då barnen nyser om vartannat, hundarna är missnöjda, vinden tar i så att jackan blåser av.
De dagarna kan gå hur som helst.
Jag fick ordning på denna dagen till slut.
Jag andades, tog mig en tänkare och tog det lugnt.. jag drogs inte med i galanskapen.
Jag fattade rätt beslut och pratade lugnt med barnen, bad om hjälpen jag behövde och klappade extra på hundarna.
Ge och ta, ge och ta sa jag i mitt huvud.
Vi hittade lite presenter till sonen till slut, men vissa får vi beställa och han får ett fint collage av bilder på det som komma skall.. vi åt en lunch på stan, vi skrattade högt och barnen fick en lagom sockerkick av sina morotskakor på fiket efter lunchen.
Bra dag.
Nu har jag precis kommit hem från ett pass på gymet, dagen blev ännu bättre då.
Nu så.
Nu ska jag läsa skvaller tidning och ta ett bad.
Min tid.
Bra tid.
I morgon smäller det ju som sagt.. den där lille lille killen ska bli ytterligare ett år äldre.
hjälp mig vad tiden går fort..
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar