det finns ord som inte borde sägas

Man kan prata mer med dig säger hon,

Du lyssnar ju.

Kanske du förstår.

Och ja kanske.

Med dig.

Jag ler.

Inombords, för du anar inte hur glad jag är när du tänker vad jag redan tänkt.

När du känner vad jag redan känt.

Men jag får inte känslorna ut i ord.

Jag får inte orden att komma ut, hinner inte.

Men du vet nog tänker jag.

Du vet nog redan - att jag älskar att du finns.

Att du finns och tänker vad jag tänker, känner vad jag känner.

Sen att det där tvivlet finns där, med andra - att de inte förstår.

Det är jobbigt.

De som ser på mig med nedlåtande ögon när jag berättar vad jag vill säga.. de som inte vill höra vad jag tänker eller vad jag känner - egentligen.
De låtsas jag inte om.

Inte idag och kanske inte i morgon.

det läskiga är att de stackarna inte vet om det.

Att en vacker dag släpper jag taget, och när jag släpper taget är det på riktigt.

På riktigt.

Jag gillar inte nedlåtande ögon.

Inte alls.

Nu frukost och sen kundbesök.

Torsdag here we go!