mardrömmar

Jag vaknar med stel nacke.

Magont och stela käkar.

Mardrömmar.

Det är inte ofta som vuxen,

men ibland kommer de till mig om natten.

Rör om kastar runt och förstör lite i mitt inre.

Mardrömmarna.

Jag kan inte minnas helt, inte se vad som skedde.

Men det var fruktansvärt, jag vet att min mun var sönderskuren och blodet forsade.

Vidrigt.

Vi tyder dem inte.

Min syster gör det när hon drömmer.

Jag törs inte.

.)

Så jag sitter här nu.

Med en kopp kaffe som svalnat och behöver fyllas på.

En mage som har oro som snurrar runt och en nacke som fortfarande är stel.

När jag var barn, tonåring hade jag mardrömmar ofta.

Vaknade med svetten i nacken och andan i halsen.

Men nu.

Inte ofta.

bilder Pinterest, bara klicka

Så jag tar en lugn dag, skakar av mig otäcka mardrömmar och dricker en varm kopp kaffe.

Promenerar med två hundar i ett väder som känns som dimma.

Tungt, lite blött och så kallt att man ser sina egna andetag.

Och så svarar jag på några mail, instagrammar och kramar barn.

Ja så gör vi.

Onsdag idag!

K R A M