Jag försöker förklara min rädsla för att dyka/snorkla.
Och det ända jag kan få det förklarat på är just cellskräck.
Typ klaustrofobi fast tvärtom.
Jag bli helt livrädd.
Det är för mycket liksom.
Men känns som när jag är instängd i ett trångt utrymme.
I ett stort utrymme. (??!?)
På samma gång.
Knepigt det där.
Så medan pojkarna och mannen och kanske dottern snorklar och tittar på fiskar så ligger jag nog och läser en bok.
Eller köper en kaffe.
Eller kanske ett par fina "slappar-brallor" med långt grenhäng som alla här ser ut att ha.
Typ så gör jag nog idag.
Och ni då?
Vad gör ni?
Hur GLAD är inte jag nu då??! JÄTTEGLAD!!
SvaraRaderaGlad att jag hittade dig och din blogg! Wow! Så härlig läsning, fina bilder och ljuvligt hem. Nu stannar jag här en stund och kikar runt!
Kram, Judita
Men åh vad glad jag blev av att läsa detta!!
RaderaAtt du är glad över att ha hittat hit gör mig tok glad;)
Hoppas du kommer tillbaka;)
Kram
Vännen...vi är lite lika i mycket du och jag! Får fullkomligt panik när jag snorklar. Det funkar inte.
SvaraRaderaJAg gör som du...läser en bok och bara njuter av allt annat :)
Kram Anna
Jag säger ju det. Vi är samma lika liksom;)) och ja jag solar istället;)
SvaraRaderaKran