torsdag 10 november 2016

Duka för fest!

Jag fotar keramik för webshopen.
Och visst är det godare att äta när dukningen är fin?


Och det behövs inte alltid så mycket..
Inte så mycket mer än ljus och några kvistar typ.


Ja och så vackra glas och skålar och lite så.
Och vips så smakar till och med gröten godare än vanligt.



Testa får ni se.
Och ja alla glas, skålar och ljuslyktor hittar ni här.
Och om ni inte är uppskrivna på nyhetsbrevet så har ni missat detta:



Bra jag tipsade er va?
Passa på att klicka hem era favoriter.
Gäller endast till midnatt idag.

Kram

måndag 7 november 2016

Söndagsutflykt i Skåne

Söndag med vind som kom och aldrig någonsin avtog.

Jag tog med två av barnen och en man på utflykt.

Men hur långt ska vi mamma? frågade den yngste om och om igen.
Ingen som helst aning svarade jag.
Ingen som helst aning.


 Vi körde mot Österlen, Kivik och Simrishamn.
Stannade på Fridens Pizzeria och där satt vi sen i timmar.
I ett hus mitt på slätten med levande ljus och doften av veden i pizzaugnen som spred sig runtom oss.





Vi kanske borde flytta till Österlen säger mannen och jag nickar.
På sommaren kan vi bo här säger jag.
Resten av året kan vi bo någonstans där solen är.
Han nickar och tar min hand.
Så gör vi.
Ja det gör vi.







Och när samtalen var avklarade och magarna mätta drog vi upp dragkedjorna långt upp mot halsen och begav oss ut i den stormiga Söndagen igen.






I Kivik stannade vi för att livet sa så.
För att vågorna talade om för oss att livet är bra härligt.
Vi stannade och såg på dem tills vi inte klarade med vindpinande kyla mer.
Så då körde vi hem igen.
Och la oss i sofforna med duntäcken och film.
Avslutade hela kvällen med vörtbröd och julmust.

För den kommer nu.

Julen.


fredag 4 november 2016

Äkta känslor

De frågas en del och jag svarar på det enda sätt jag kan.
Mitt.
När barnen visar sina känslor öppet i tonåren säger någon att de fått det från mig.
Och där och då vet ja inte om de menar det i en positiv eller negativ bemärkelse.
Jag ser det bara som positivt.
När känslor får leva och visas fritt.


Känslor är till för att kännas.
Själv levde jag på tok för länge med att trycka undan dem.
Känslorna.
Visade aldrig hur jag egentligen kände. På riktigt.
Visade aldrig hur sårbar jag egentligen var, hur skör jag var inuti.

Idag vet jag.
Att känslor måste visas.
Kännas.
Ta plats.


Så det är det jag säger till dem.
De tre barnen som kom från mig.
Lev ut de rena känslorna.
Alltid.
Blir du glad visa det.
Blir du arg säg det.
Blir du ledsen så förklara varför.
Håller vi inne allt det där kommer de orena känslorna ta över.

Känslorna som bitterhet, avundsjuka, svartsjuka, ilska och hat.
Låt dem inte ta över.


När vi agerar på de rena känslorna tar det positiva all plats.
Det vet jag nu och det säger jag till dem.
Det är så små barn säger jag till dottern, vad menar du frågar hon.
De spelar på de äkta känslorna.
Direkt.
Lägger sig på golvet och skriker, gråter direkt, skakar på huvudet tydligt och säger nej, hoppar upp och ner och klappar händerna.
Äkta.
Rent.

Var äkta säger jag.
Alltid.
Lita på mig, jag vet.


Så de kommer från mig, men tar en helt ny stig i livet.
Den jag önskar jag själv tagit.
Den med de rena känslorna synliga.
På riktigt.

De kommer från mig och är de känsligaste, vackraste tre jag nånsin träffat.
Mina tre hjärtan.

Lev på riktigt. 
Stå för dina känslor.

Jag gör det.
Nu.

fredag 28 oktober 2016

Fredagskänsla

Klockan är 06.02 när jag slår upp ögonen.
Utanför slår regnet mot min fönsterruta.
Vad hände med den härliga soliga Fredag jag planerat i mitt inre?


Jag tänker om och planerar en heldag inomhus.
Tänker att jag startar med gymet och sen jobbet, i morgon är det OUTLET på jobbet så jag har massor att planera och "duka upp".

Sen väntar jag en leverans med nyheter med.
Lite som en julafton i Oktober.


Som de här kuddarna som kom in i veckan.
Så fina och jag vill genast ändra om lite här hemma.
Typiskt ju.



Men som sagt, först en Fredag i regn, med massor av jobb och gym som förhoppningsvis ger mig träningsvärk hela helgen.

söndag 23 oktober 2016

Granola Bars

När det ändå bara regnar utanför.



Hur mycket jag har av allt?
Det är ju det, jag liksom "häller i lite" bara.
Men först ner med alla dadlar i mixern, 10 st typ.. kör tills det blir en kladdig massa och sen häller ni ner havregryn, sesamfrön och cashewnötter. Mixa tills det blir en deg som har samma konsistens som chokladbollar typ.
Blir den lite för torr så häll på nån vätska.. vatten funkar men jag tog lite kaffe :)
Sen pressar du ut kladdet och toppar med smält mörk choklad som du avslutningsvis strör havssalt på.

Som sagt.Regnar det hos dig?
Gör dessa.
Ät.
Njut.



Jag skulle kunna äta upp alla.
Skulle kunna.

lördag 22 oktober 2016

Löven ligger klistrade mot marken

Jag vaknar sent men ändå innan alla andra.
Det ser ut som kväll fast det är morgon och ljuset hittar inte in i huset.

Jag brygger kaffe och klappar hundarna i soffan.
Lördag och regnet slutar aldrig falla.




Jag kommer på mig själv med att andas djupa andetag som i ett försök att få in mer luft.

Mer energi.
Jag ser ut i trädgården och konstaterar att November är snart här.
Hon kanske kommer låta regnet falla i veckor, tänker jag och ser på de fastklistrade löven på plattorna vid poolen.
Andas djupt säger jag till mig själv och drar ett till andetag som får bröstkorgen att lyfta.


Jag låg tätt intill min dotter igår kväll.
Tätt intill hennes rygg i en soffa där vi knappt fick plats.
Jag hade doften av hennes hår i min själ och försökte få den att stanna kvar där.
Skapade ett minne jag kan plocka fram andra kvällar när hon inte är här.
Hon doftar sött och svalt,och håret ligger lent mot min kind.


För en stund sen var hon så liten att hon rymdes i min famn,
För en liten liten stund sen.

Jag andas djupt igen och håller min kaffekopp mellan händerna.
Det var det alla sa men jag aldrig förstod.

Om tiden som står still men rusar ändå.

måndag 17 oktober 2016

Reser till nåt annat land

Jag är likadan varje år.
Så även nu.







Det hinner bara bli Oktober.
Sen letar jag efter solen.
Som är någon annanstans.

Tänker en kort, eller en lång, en resa till ett annat land.
Jag tror att det är lika bra.
Att bara ta sig an det.
Jag vill till värmen bara.
Så enkelt är det.

Hur vackert det än är med hösten så väntar vintern runt hörnet.



Så jag skickar sms till en syster och en kompis långt ifrån.
Vi drar.
Vi gört.

Yolo.


fredag 14 oktober 2016

Som en del av mitt hjärta i hans.

Jag sover som en stock igen.
Helt och vaknar inte en enda gång.
Sovrummet är mörkt och svalt och bredvid mig ligger han och andas djupt.
I hans högra hand håller han min vänstra.



När den ene hunden väcker mig drar jag försiktigt loss min hand och han rycker till.
Som han faller från en kant och jag stannar upp och ser hur han somnar om.
I 16 år har han legat vid min sida.
16.

Allt har han sett.
Allt har vi gjort.
Tillsammans.

Jag älskar dig viskar jag innan jag sveper in mig i morgonrocken och smyger ut i köket.
Han hummar till svar.

16 år liksom.
Han ligger fortfarande vid min sida.
Det vackraste jag vet.



torsdag 13 oktober 2016

I guldet som glimmar

Den håller i sig,
Trenden med guldet menar jag.
Vi säljer så mycket guld att det alltid tar slut innan jag fattat att det kom i lager.
Typ så.








Och jo jag förstår er.
Jag älskar allt guldet och vill även jag ha det lite var stans i huset.
Kanske man borde byta ut sitt soffbord...


onsdag 12 oktober 2016

Onsdag i Oktober

Jag läser en bok av Dalai Lama.
Det kan inte vara fel tänker jag när jag står och tummar på den i bibliotekets långa rader av bokryggar.
Kan inte vara fel att lära sig mer om lycka och livet.


Det är Oktober och den faller över mig, känslan av det där mörkret som komma skall.
Jag måste lära mig tänker jag för mig själv.
Det är en årstid bara inte ett tillstånd.
Och så öppnar jag boken och fortsätter läsa.
Jag bestämmer trots allt alltid.
Över mig själv och mina känslor.

Så sant.
Så svårt.



Och lagom till detta är skrivet kommer ljuset tillbaka.
Och det är dags att ta sig an dagen.
Kundmöten och paket som skall packas.
Drömmar som skall fångas.

Hej livet.
Hej lycka.