torsdag 25 juni 2015

Morgonkaffe i släpande ljus

Jag vaknar långt innan jag egentligen borde.
Eller kanske precis när jag ska.
Ljuset faller tidigt in genom persiennerna.
Jag funderar på att somna om men ångrar mig.
Stiger upp.


Om jag inte sett de mörka molnen över skogen skulle man kunna tro det skulle bli en vacker dag idag.
Om jag inte sett de mörka molnen över skogen.
Regnet är nära men ljuset är magiskt.




Jag dricker kaffet hett framför fönstret till trädgården och funderar på om det kommer bli några dagar där ute i år.
Jag lyssnar på musik på svag volym - som tar mig till drömmande platser där havet slår mot klippor.

Det är Torsdag och nästan en hel vecka till har passerat utan att jag på riktigt hann med.
Jag måste bli bättre på det där.
 hinna med nuet.
Leva.

Måste bli bättre.


onsdag 24 juni 2015

En lunch-date med Jack

Jag börjar dagen med att träna.
Inomhus.
Och längta efter solen som inte hittar hit.
Men jag säger inget till någon.
Om längtan efter sol.
Lika bra att bara ta det som det är tänker jag.

För det har jag redan lovat.




Mina händer är torra tänker jag - när jag smeker honom över kinden på morgonen när alla andra sover.
Kanske är det åldern tänker jag, eller kylan.
Men händerna är torrare än förr.

Vi körde till frisören tillsammans han och jag.
Den yngste som alltid har luggen lite över sitt högra öga.
Han och jag kör till frisören och kapar just den där luggen som hänger så fint.


Jag ska fotografera efter lunch säger jag sen.
-hinner vi  med en lunch? frågar han.
Som en liten vuxen man ser han på mig med sin fråga fortfarande kvar i luften.
Ja du Jack, en lunch hinner vi nog med.
Jag ler och tar hans hand när vi går till caféet.

Alltså barnen.
Det bästa vi har.

Vi pratar, han dricker varm choklad och han fotar grädden på toppen och lägger ut den på instagram.
Sen lägger han ner telefonen och ser på mig.

Ingen telefon nu mamma.
Bara du och jag.

Jag ler.
Och telefonen ligger kvar i väskan.
Älskade barn.




tisdag 23 juni 2015

Västervik

Jag kör tillsammans med min skäggiga man till Västervik en Torsdag kväll när barnen redan är där.
Vi kör genom regn och rosa himmel.
Genom lugn tät skog och stressade motorvägar.

Vi kanske ska stanna och sova var som helst säger jag.
På vägen till Västervik.
Som ett äventyr i äventyret.
Bara stanna.
Var som helst.





Men vi körde hela vägen.
Smög in i ett sovande hus.
Och sen hade vi en glad, kärleksfull, mysig midsommar
 trots det där regnet som aldrig slutade falla.




Vi hann umgås, lyssna på barnens historier, vi lekte med konstiga appar i telefonen, vi åt midsommarmat, jag sprang längs med havet, vi gick på promenader och somnade med leenden på våra läppar.
Vi spenderade midsommaren i Västervik.
Tillsammans.

Fullkomligt underbart.
trots regnet som aldrig slutade falla.


onsdag 17 juni 2015

Sommaren som låter sig vänta

Det är något som ligger som ett täcke
- över det som skulle vara sommaren.
Det regnar och luften doftar så som den bara kan göra på sommaren.
Men ändå är den inte här.
Sommaren.


Vi har knappt ätit middag på altanen.
Knappt suttit där på kvällen med tända ljus.
Knappt.



Nej sommaren låter sig vänta.

Och jag saknar den.
Ofattbart mycket faktiskt.


måndag 15 juni 2015

Skolavslutning & snart Midsommar

Jag kände hur den rann iväg.
Tiden.
Hur jag hade hundra planer och gjorde så gott jag kunde på vägen.
Det var avslutning i Fredags.

Tre förväntansfulla barn i mitt hus fixade med frisyrer och kläder.
Vi fick dela upp oss.
Jag fick köra på dotterns avslutning medan mannen var på sönernas.



Ellas avslutning är i en vacker kyrka som ligger precis bredvid deras skola.
Och alla barnen är så uppklädda och fina. Det syns utanpå tänker jag.
Vad som händer inuti.
Bubblet, leendet, förväntan.





och när sången klingat ut i kyrkan stod jag utanför och väntade med blommor.
Grattis älsklingen. Nu är det sommarlov!
Äntligen.

Och det kunde inte ha startat bättre.
Kusiner på besök och medelhavsvärme i vår trädgård.
Kunde inte startat bättre.


tisdag 9 juni 2015

Ny matta och en längtan som tar slut

Det är Tisdag.
En morgon i Juni och solen syns inte till när jag vaknar.

Jag ska sluta längta efter ett väder som inte är svenskt tänker jag.
Jag måste.


För jag tror liksom i själen att jag bor på en plats där himlen är nästan ständigt blå och palmerna vajar i vinden.
Jag tror liksom så i själen.


Det märks tydligt även i mitt hem.
Jag plockar bort och lättar upp.
Placerar ut fler och fler gröna plantor och snäckor runtom i huset.
Jag längtar till blå himmel och salta hav.


Men jag bestämde mig i morse att det är slut på det nu.
Jag måste sluta längta efter ett väder som inte finns.
Jag får flytta dit där palmerna bor istället säger jag.
En vacker dag.

Palmerna och jag.


Den nya mattan med.
Den är lite medelhavs-aktiv på något sätt tycker jag.
Som om den tillhörde ett hus på Mallorca eller Ibiza, eller kanske rentutav LA.

Lite så.


söndag 7 juni 2015

In my garden

Jag vaknar så som jag brukar igen.
Först och alldeles för tidigt.
Det är Söndag och solen skiner från klarblå himmel.
Som sommar.

På riktigt.




Det blev inget trädgårdsfix igår alls.
Jag tränade och sen tog jag med en dotter och två hundar på långpromenad.
Vi lagade räksallad och åt tillsammans i trädgården.
Hon och jag.

Trädgårdsfixet händer nog idag tänker jag.
Efter jobbet ska jag klippa gräs, rabattkanter och rycka upp en och annan maskros.

 Att ha det mer vildvuxet hade egentligen passat mig bättre ändå.
 Lite mer som mig.
Vild och rufsig.
Lite mer som jag.
Lite mer som mig.

Blåregnet har börjat blomma.
Första gången sen jag planterat det för några år sedan.
Nu sätter den fart.
Trädgården jag skapat.
Nu sätter den fart.




lördag 6 juni 2015

Sveriges Nationaldag

Jag jobbar.
Pojkarna och pappan i vårt hem tillbringar hela helgen
på en gocart-bana.


Jag funderar på om jag ska ta tag i trädgården när jag kommer hem.
Fixa det sista som liksom inte blivit fixat eftersom det inte alls varit sommar ännu.
Jag funderar men tar inga beslut.




Jag och dottern ser på tv-serier på tok för länge och äter nötter, ostar och charkisar till middag.
Typiskt oss när vi är ensamma faktiskt.
Så typiskt oss.


Nu jobbar jag.
Det är Sveriges nationaldag och det sades på radion att den måste firas.
Jag undrar hur jag ska fira den?
Med en extra lång löptur och tapas till kvällen kanske.
Kanske så.

Kram

onsdag 3 juni 2015

Takkrona och nya linnefåtöljer

Jag har ju en liten längtan inuti.
En längtan som ber om sol, en och annan palm och dagar där tiden finns att bara strosa, leta upp en sten som är vacker och sen bara vara igen.
En sån längtan.


Och det syns tydligt även i hemmet nu.
Jag tar in ljuset.
Och de där sakerna som viskar om liv.
Om hav, om träd, växter och sten.
Jag gör om.
Lite bara.
Lite.


Jag hänger tex upp en ny härlig sak till takkrona.
Den är skir och magiskt vacker.
Lite som den platsen jag inuti längtar efter.
Skir.
Magisk.


Kaktusar.
Patinerade krukor, snäckor
och en och annan sliten pall som ser ut att ha bott i ett kalkstenshus vid nån kust där palmerna växer vilt.

Lite så ser det ut idag.
Hemma hos mig.
Med ett väder som låter som höst utanför.
Vilt, vått och kallt.


Och ja två skrynkliga fåtöljer med.
Ni ska få se.
Snart.


tisdag 2 juni 2015

fylla år

Den kommer varje år.
Födelsedagen.
Och varje år hann jag inte riktigt med.
Tiden liksom.
Jag frågar min familj om hur gammal jag egentligen är för jag hinner på riktigt inte med.



Jag har ett ärende på stan och springer förbi torget.
Det är min födelsedag och jag köper blommor till mig själv.
Vackra skira rosor som säger att det är en speciell dag ändå.
Min dag.


Hemma bjuds jag på lite smått och gott innan middagen.
Sen grillar mannen den godaste fisk jag någonsin ätit.
Kummel med mangosalsa.
Jag var mätt hela natten.



Blombud och chokladbud kom till dörren.
Alltså att fylla år.
Himla bra det där.

Och hur gammal jag är, eller ung för den delen.. det spelar ju ingen som helst roll.
Alls.


lördag 30 maj 2015

Släpp loss och va fri

Fredagen:
Jag springer på morgonen, solen skiner äntligen.
En liten stund.
Jag hinner springa med solen och peppande ord i mina lurar.
Det är Fredag och jag ska inte köra till jobbet.

Lite som en fest inuti min själ.


En sån bra fest som får mig att vilja studsa och hoppa och med vevande högerarm dansa på ett bord.
En sån fest har jag inuti.

Jag hinner med 10 mail i min inkorg och ett möte på telefon.
Jag hinner tvätta och bädda sängar.
Dricka kaffe och dammsuga.

Jag hinner äta lunch med en son på ett fik och hålla om en dotter när vi går över stadens torg.
Jag hinner ha fest inuti en hel dag.




Jag meddelar kunder om att Broste nu fyllt på sitt lager hos mig.
Med vacker keramik och snart kommer även den där solsängen i rotting.
Snart.

Sen sitter jag i soffan med fötterna på bordet en stund när alla andra leker, spelar och pratar i telefon.

Jag tar ett gym-pass på kvällen och när jag kommer hem igen dricker vi vin och pratar.
Jag säger att jag ska bli bättre på det.
Bättre på att släppa loss och va fri.

Jag säger att jag lovar det.
Och tänker hålla det.




torsdag 28 maj 2015

Sommaren

Jag tror den är i resten av världen i år.
Inte här.
Sommaren.


Men den kommer till slut.
Den gör ju alltid det.
Hoppas bara den blir längre än en vecka lång och att jag hinner njuta.
Saknar den nu.
Sommaren.



Jag har ett viktigt mail att svara på och nyheter som skall fotograferas.
Så det gör inget att jag håller mig inomhus idag.
Regnet hänger tungt i molnen utanför så det gör inget tänker jag.
Att jag sitter inomhus framför en dator hela dagen.
Inget alls.


Men den kommer nog snart.
Sommaren.