Visar inlägg med etikett semester. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett semester. Visa alla inlägg

tisdag 22 juli 2014

En Måndag på en brygga

Jag jobbar, lyssnar på John Mayer på olämpligt hög nivå och när jobbet låses för kvällen tar jag barnen med till en sjö.

En sjö med mörkt vatten där jag inte ser botten.
Precis som det var när jag var liten.
En sjö med den där speciella "hej sommaren doft".
Barnen badar.
 Jag stannar på bryggan.

"i've been without you to long"




-Mamma botten känns läskig, säger min yngste son och hänger sig kvar på bryggans kant.
Släpp och simma säger jag och han ler och kastar sig i.
Du då mamma? Du då, ska inte du bada?
Han skrattar när han frågar för han vet vad svaret blir.
Nej älskling inte idag,
Inte idag.



Och jag vet inte om jag någonsin gillat att bada.
i något annat än ljumna hav när solen steker.
För det där med att bada för att man ska.. nej det är inte jag.
Det konstiga är ju att jag älskar havet och sjöar, att sitta vid.
Blicka ut på.
men bada, då måste det vara mer än 30 grader i luften och minst 27 i vattnet.
Minst.



Så jag satt kvar på bryggan, lutade mig bakåt och blickade ut på en sjö med tre barn och stilla vatten.

Vackert var det.

Underbart vackert och jag nynnade till John Mayer i bilen hem igen.

"here i come, here i come ~ back to where i'm from"

Tack Måndag för att du var så strålande vacker.






tisdag 15 juli 2014

Sunshinestate

Det viskas försiktigt.
Viskas att det kanske finns en möjlighet för familjen att resa iväg.
Långt iväg.

Resa mot ljumna salta hav, len sandstrand och palmer som svajar.






Det viskas så och vi kan inte riktigt tro på det.
En semester tillsammans.
Allihop.
En hel familj.

Till Florida och solen,
 en bror som gifter sig på en strand och kalla mojitos vid en pool.
Florida.

Som vi längtar.




tisdag 8 juli 2014

När värmen är här för att stanna

Det känns som den tänker stanna ett tag.
Sommaren.
Värmen.





Så efter jobbet dukar vi fram middagen i trädgården.
På den vackraste av dukar och med porslin som gör det hela än mer magiskt.

Vi äter starka korvar, olivtapenade, kex, ostar och goda röror.
Äter och skickar skålar mellan varandra när vi mumsar och hummar mellan tuggorna.




Efter middagen och efter hundarnas dagliga kvällspromenad parkerar jag mig i en av stolarna.
Parkerar mig och ser på när barnen gör precis det som skall göras på ett sommarlov när värmen är här på riktigt.

De kastar sig i poolen och skrattar högt. Tar tiden på vem som kan vara under vattnet längst ocg vem som kan simma flest längder utan att stanna.
Sommar.



Och när barnen sen har somnat sitter jag kvar ett tag till.
Bara för att jag kan, bara för att det fortfarande är 25 grader och värmen verkar vara här för att stanna.

Sommar.






tisdag 17 juni 2014

Doft av blommor och svala gator

Jag tar ett bad efter träningen.
Ett sånt där bra bad.
Ett sånt som får mig att doppa ner huvudet så även öronen är under ytan, ligga där och njuta ett tag.
Utan ljud, utan brus från något annat än mina egna andetag.
Ett bra bad.

Sen efter - när kroppen är sådär varm och doftar svagt av magnolia tar jag mig ut i trädgården.



Där löven från klematisen fallit ner i gräset och där doften av kaprifol sprider sig som ett täcke.
i trädgården.

Jag bestämde att det behövdes cykla en runda med.
Så jag och dottern gjorde just det.
Cyklade runt våra gator, på sval asfalt och med doften av blommor inuti.

Sommar.





måndag 16 juni 2014

Fjällbacka

Det var dit jag körde i Lördags.
Fjällbacka.




I Fjällbacka var luften sval och solen varm.
det doftade hav och skaldjur
I Fjällbacka.

Det var ju en tjejhelg som utspelade sig där.
En tjejhelg med en massa glada, vackra, kreativa tjejer som alla var där för att bara umgås och ha kul.
Så även jag.




Vi passerade trånga små gränder, blickade ut över havet, hörde fiskmåsar skria och stannade till ibland.
För att hitta en plats mot en husvägg där solen var varm och vinden inte fick tag i oss.
Och där satt vi.
Jag, Ullis och Anna.
Pratade och pratade tills vi var tvungna att förflytta oss för att magarna sa så.

Så vi förflyttade oss till Hotellet, tog en stenugnsbakad pizza och vin.
Det är en ypperlig lunch i solen i Fjällbacka om du frågar mig.
Ypperlig.



Och så fortsatte vi.
Med rosévin och prat, skratt och nästan gråt.
Hela långa dagen.
Tills kvällen och natten kom och sa att nu vänner är det nog dags ändå.
Vare sig ni vill eller inte, att sova.



Så det gjorde vi.
Men jag längtar redan till nästa gång vi ses.
Fjällbacka och jag.








måndag 9 juni 2014

den där sommaren

Jag sa ju att vi körde till havet.
Till Åhus.



Vi kom innan alla andra.
Innan havet hunnit vakna och innan sanden blivit varm.
Vi bredde ut en stor filt på sanden och låg där med picknickkorgen nära till hands, en skvallertidning, en inredningstidning och spotify.
Ingen av oss klagade.





Och när jag vaknar i morgon igen och solen står givakt i min trädgård vet jag att jag vill det igen.
Åka till havet.
Åka till Åhus.


söndag 20 april 2014

med ryggen mot husväggen

Redan när vi vaknar skiner solen in.
Trädgården badar i ljus och daggen hänger tungt i våta gräset.
Jag älskar det.
När solen väcker mig och tar hand om mig hela dagen.
Det är som att livet tar ett extra skutt.
Ett extra litet lyckoskutt.
Solen och jag.


Och i en av sofforna i barnen rums möts jag av detta.
Två små bara fötter som tillhör systerns barn.
Rufsig ligger hon där med solen på näsan och sover den djupaste och finaste lilla sömn jag sett.


Vi umgås.
En syster med tre barn och så jag med min familj.
Alla under ett tak.
Tillsammans.


Vi kör till skogen, barnen leker på nerfallna träd och vi pratar oss igenom en dag.
Min syster och jag.


Skogen är full med vitsippor och det doftar som skogen skall göra en förmiddag när solen strilar mellan de knoppade träden.




Och så äter vi god mat som får oss alla att tystna.
Vi hummar lite mot varandra mellan tuggorna, lax, ägg, en ny sås jag måste tipsa er om och mango/mozarella sallad.



Vi äter choklad, dricker rödvin och mannen blandar Mojitos.
Det känns som sommar och vi njuter.
Om och om igen.
Bara njuter.



Och jag snusar barnnacke.
Jag har honom hängande på höften som om det vore igår man hade småbarn.
Det sitter kvar i kroppsspråket på något sätt.
Det där med att göra allt men ändå ha en bebis på höften.
Och jag vill ha han här på höften oftare.
Nästan alltid.
Systers son Nils.



Nu är det dags för frukost med hela ligan.
Nybakat bröd och stora diskussioner.
Jag älskar att vara samlade och jag vill att de flyttar hit.
Nu.